Arkiv för kategorin ‘Allmänt’

Skvaller om mig

13 september 2003

Så fort jag somnar så drömmer jag om Gregory. I natt har jag väntat hans barn, fått veta att han inte kom in på utbildningen, han har friat och vi har varit änder (??) som bodde i en sjö i byn jag föddes i, Gamla Falmark.

På måndag ska jag och barnen åka till friskolan de ska börja på och hälsa på. Redan innan jag kontaktat skolan och sagt att barnen ska börja där så visste lärarna på skolan att vi skulle flytta till Vallen. En kollega på jobbet har en bekant som är lärare på skolan och den läraren hade berättat för min kollega att det ska börja två nya barn, vilken ålder de är i, vad de heter och att deras mamma (jag) jobbade på labbet. När jag sedan ringde skolan så svarade just den läraren så jag passade på att fråga hur ända in i sveg hon kunde veta allt det där. Hon sa att hon hade hört det av en mamma i Vallen men det blev inget mindre mysterium för det för jag känner ingen i Vallen och har inte pratat med någon där heller. Skvaller brukar ha en tendens att sväva iväg och inte alls likna sanningen mycket i slutändan men det här var kusligt korrekt skvaller.

Amanda har varit hemma från skolan ett par dagar. Hon sa att hon mådde illa men jag trodde inte på det. Hon trivs inte i skolan. Hon kan inte sätta fingret på vad det är men hon vill verkligen inte vara där. Hon längtar tills hon får byta skola och säger att allt kommer att bli bättre då. Det är inte kul att hon vantrivs i skolan men hon lovade att bita ihop de sista 2,5 månaderna och bara vara hemma om hon verkligen är sjuk.

Vill flytta nu.

Sur, vrång och elak!!

22 augusti 2003

Varför ska barnen alltid drabbas av någon som anstränger sig för att missuppfatta dem och trassla till det för dem i skolan?! Amanda har en ”bokstavsstörning som heter DCD (developmental coordination disorder) och det konstaterades i början av sommaren. Jag pratade med Amandas fröken om detta och förklarade vad det var, hur det yttrade sig och vad Amanda behöver göra för att ha så lite besvär som möjligt av det (se dagboksanteckning från 19 juni i år). Amanda kan inte sålla syn- och ljudintryck och får därför ofta migränliknande huvudvärk om det är surrigt eller om det händer mycket runt henne.

Igår skulle Amandas klass och resten av skolan gå och se på en fotbollsmatch och Amanda insåg redan innan att det skulle bli mycket stoj och flams och att det fanns risk för att hon skulle få ont i huvudet. Hon sa detta till sin fröken (som jag informerat) men fröken tyckte ändå att hon skulle följa med. Under matchen fick Amanda ont i huvudet och talade om detta för fröken. Vad gör då fröken? Gör hon som jag sagt att hon ska göra och låter Amanda gå iväg från resten av gruppen för att få lite lugn och ro så huvudvärken ska släppa? Nej, hon och en annan lärare blir arga på Amanda och säger att hon inte skulle ha fått ont i huvudet om hon låtit bli att oroa sig för att få huvudvärk. De anklagade Amanda för att själv orsaka sin huvudvärk eller för att helt enkelt fejka huvudvärk. Förbannade hynda! Jag förstod redan när jag berättade om Amandas problem för fröken i juni att hon inte tänkte acceptera att Amanda hade detta problem.  Fy, vad glad jag är att barnen ska byta skola snart!!

Förbannad är jag också på Barbie och Ken som beter sig som jumboidioter. När barnen var där i helgen beställdes det hem pizza från pizzerian i Håla. Ken åt pizza, Barbie åt pizza och Fiffi åt pizza men Amanda och Timothy fick nöja sig med falukorv… De var mäkta besvikna över att de tvingades titta på när alla de andra fick äta en av deras favoriträtter medan de själva fick ugnsstekt falukorv (som de inte alls gillar) så jag åkte iväg och köpte pizza åt dem så fort jag fick höra om detta när de kom hem i söndags. Vad fan tänker Ken med?! Är han för snål för att köpa pizza åt Amanda och Timothy så kan han väl köpa hem pizza någon annan dag då de inte är där. Förbannade pucko…

Ett ljus i eländet: Jag gjorde en smul-äppelpaj igår. Smuldegen blandade jag ihop i matberedaren och Amanda kom in i köket och frågade vad som var i matberedaren. Jag svarade att det var smuldeg. Amanda tittade på mig med enorm misstro och frågade ”Har du gjort deg av Smulan?”. Vår ena katt heter Smulan. Kattpaj – jojo… det skulle smaka.

Fastighetsägare

9 augusti 2003

Idag firar jag min elfte befrielsedag från Grinchen! Det är alltså på dagen elva år sedan jag låste dörren för honom för gott efter att han spöat mig. Lite lustigt är att Klanen också firar idag – inte min befrielsedag utan Grinchens brorsdotters 10-årsdag.

Nu är jag husägare! Jag skrev kontrakt och betalade handpenning förra veckan och på tisdag ska huset besiktigas. Det ska bli kul att få åka tillbaka och kika inuti huset igen. Timothy och Amanda kommer att börja i en liten friskola i en grannby. Timothy känner en kille som flyttat till stan från den byn så han har frågat vad killen tyckte om skolan. Killen sa att allt var så mycket bättre på den skolan – lärarna var snällare, han hade bättre kompisar och de gjorde mycket mer roliga saker där. Jag tvivlar inte på att det är så för på den skolan går det nu 43 elever och lärarna har säkert betydligt mer tid och ork med barnen på en liten skola än vad de har på på den skola som barnen går på nu där de är ett par hundra elever. Barnen se i alla fall fram emot att byta skola även om de tycker att det är tråkigt att de flyttar ifrån en hel del kompisar. Det är bra att de är positiva till skolbytet i alla fall.

Har jag riktigt flyt har jag snart lyckats sälja lägenheten för 20 000:- mer än jag köpte den för också. Jag betalade 70 000:- så det skulle jag gärna vilja ha tillbaka när jag säljer den, jag har kvar 50 000:- på lånet så det är det minsta jag måste få för lägenheten men jag har begärt 90 000:- bara för att ha en ordentlig prutmån. Det har varit hit ett par och tittat på lägenheten och de tyckte att den var perfekt förutom att den är på översta våningen i ett hus som saknar hiss. De ifrågasatte inte priset dock… Hoppas, hoppas….

Två saker att inte fira

19 juni 2003

Idag är det elva år sedan jag förlovade mig med Grinchen. Inte något att fira direkt… Ken fyller också år idag. 35 blir han.

Amanda fick ett mail av Grinchen igår. Första livstecknet sedan brevet i julas. Han sa att han skulle komma till Sverige och vara i sina föräldrars stuga hela nästa vecka och att hon fick titta förbi om hon ville. Jaha… så om han ska behaga träffa sin dotter så får hon leta upp honom i en stuga som står någonstans ute i skogen och dit hittar varken jag eller hon. Hon svarade att hon också skulle vara i stugan (min mors då) hela nästa vecka och att hon finns där om han vill träffa henne. Jag tvivlar dock på att han kommer att söka upp henne…

Amandas huvudvärk har fått sin förklaring. Efter en undersökning på barnkliniken kom läkaren fram till att hon nästan har DAMP. Hon har lite problem med motoriken visade det sig när hon skulle göra diverse rörelser och följa en penna med blicken. Ögonen, t ex, hängde inte riktigt med så hon måste anstränga ögonen lite med än andra när hon ska titta på saker och ting vilket leder till att hon får ont i huvudet. Perception har hon också problem med. Hon kan inte sålla bort intryck som hon inte behöver ta in. Om de är 20 barn i klassrummet och alla ska diskutera med sin bänkkompis om något, alltså det är 10 diskussioner i klassrummet, så kan hon inte koncentrera sig på den diskussion hon har med sin bänkgranne för hon kan inte stänga ute allt surr från de andra. Också en huvudvärksutlösare. I övrigt har hon inga problem så det är snarare MP (motorik och perception) hon har och egentligen inte DAMP. Fast ska man absolut sätta bokstäver på det så har hon DCD (developmental coordination disorder).

Läkaren som undersökte Amanda sa att jag skulle ta upp detta med skolan så att de är uppmärksamma på det hela och låter Amanda få sitta själv och jobba ibland. Amandas fröken verkade inte tro ett dyft på vad jag berättade. Hon ifrågasatte allt och ville veta vad läkaren hette. Surkärring… hon får väl tro vad hon vill men man kan inte mucka med fakta.

Mitt pissiga liv är nu klassat som patologiskt pissigt. Jag är sjukskriven en månad för ”förstämningssyndrom”.

Snuffsåpa?

17 april 2003

Amanda talade om för Patsy igår att hon skickat tre mail till Grinchen men inte fått något tillbaka trots att hon vet med säkerhet att han läst mailen och varit in på hennes hemsida. Enligt Patsy var det inte alls så. Hon sa att Grinchen skickat två mail till Amanda men inte fått något svar… jojo… visst. De hade tydligen diskuterat detta en stund om Amanda fick ett intryck av att Patsy trodde på henne till slut. Grinchen har alltså ljugit för Patsy och påstått att han försöker hålla kontakten. Jag antar att det är jag som i slutändan kommer att få skulden för alltihop – förmodligen är det jag som raderat Grinchens mail innan Amanda hunnit se dem och sett till att Amandas mail inte skickats allt för att hindra dem att ha kontakt. Äh, skit samma! De får berätta vilka sagor de vill för Amanda vet vad som är sant och inte och det är huvudsaken.

Skärtorsdag idag. När jag var liten klädde vi ut oss till påskkärringar och begav oss ut, med en kvast i ena handen och en kaffepanna i andra handen, för att tigga godis. Är det vileda quickmop och perkolator som gäller för dagens barn då?

Såg lite big brother igår. Mullvaden är hysteriskt rolig, synd att han inte stannar så länge. I filmer är allt på låtsas, mord och sådant spelas bara, ingen kommer till skada och allt är på låtsas. I snuffilmer får man se hur människor mördas och skadas på riktigt för snuff är inte fiktivt. Det måste ju betyda att det vi kallar dokusåpor egentligen inte borde heta det. En dokumentär ska visa verkligheten som den är, utan att någon manipulerat minsta lilla med den men i dokusåporna har ju deltagarna hamnat i en situation som de normalt sett inte skulle befinna sig i. Det borde alltså heta snuffsåpor. Eller hur?!

Långledig

16 april 2003

Ledig till och med måndag… det behövde jag. Patsy kommer hit idag… det behövde jag inte. Hon kommer inte hit lika ofta som hon gjorde förr. Jag undrar om det har att göra med Grinchens senaste tilltag. Kanske vet hon att Amanda försökt få kontakt med honom men att han vägrat svara. Kanske tycker hon att det inte är lönt att ”få in Amanda i släkten” när Grinchen inte vill ha med henne att göra. Hoppas. Jag tycker att alla barn ska ha rätt till båda sina föräldrar med respektive släkt men det omvända tycker jag inte nödvändigtvis ska gälla. Amanda har inget utbyte av att Patsy är här och ältar sina krämpor. Hade Patsy haft kontakt med Amanda från när hon var bebis så hade saker och ting kanske sett annorlunda ut men nu valsade hon in för några år sedan och krävde att bli kallad farmor men A känner ju inte henne på det viset och kommer nog aldrig heller att betrakta henne som sin farmor. Hon har ju redan en farmor.

En liten stund vid datorn…

19 mars 2003

Amanda gjorde datortomografi idag och det gick betydligt snabbare än jag minns att det gjorde. Jag har gjort precis samma undersökning ett par gånger för att kolla så att min dövhet inte beror på tumörer och jag hann somna, vakna och somna igen under undersökningen. För Amanda tog det bara 20 minuter.

Patsy är på besök. Kan tänka mig trevligare besökare men hon har hållit sig borta i över en månad så jag ska väl egentligen inte klaga. Behöver jag påpeka att Amanda ännu inte fått något svar på de mail hon skickade till Grinchen under december och januari? Nä, det är nog ingen överraskning… Jag undrar om Amanda kommer att nämna det för Patsy och vad Patsy i så fall har för ursäkter för Grinchen.

Gregory försökte sluta snusa härom dagen. Han var snusfri i drygt ett halvt dygn innan det brast och han åkte för att handla snus. Jag är fortfarande snusfri… minsann

Födelsedagar

24 januari 2003

Amanda hostade fult i morse. Sådan där hosta då man hör hur slemmet sladdrar i luftrören men inte vill lossna och komma upp riktigt. Ingen feber och hur pigg som helst men det rosslade otäckt vid både ut- och inandning. Egentligen kunde hon ha fått gå på skolan men de skulle åka skidor på förmiddagen och sådant brukar inte göra hosta bättre så hon fick stanna hemma. Och jag med henne.

Det är en ny upplevelse att med gott samvete kunna ringa på jobbet på morgonen och säga att man inte kommer. På förra stället hade det blivit ett smärre kaos, chefen hade varit tvungen att ringa runt och väcka folk för att be dem gå ut extra och någon hade varit tvungen att bryta sin ledighet för att jobba för mig. På nya stället är det inte alls så. Analyserna ska vara klara ett visst datum, inte inom en halvtimme, så det är inte katastrof om jag inte är där en dag. Jag får mer att göra när jag kommer tillbaka men det är ju bara mitt bekymmer och drabbar ingen annan.

Amanda har skickat ett sista mail till Grinchen. Hon skrev att hon visste att han läst de tidigare mailen och varit inne på hennes hemsida och bad honom skaffa en hotmailadress om han inte kan svara på mailen från sin adress. Enligt Patsy så strulade den adressen men det finns ju andra lösningar. Amanda skrev också att Patsy bett henne ringa men att hon tyckte att det kändes konstigt att ringa till honom eftersom hon inte känner honom så hon vill maila. Hon är grymt besviken på honom och sa att hon aldrig mer vill skicka något mail till honom om han inte svarar snart men hon är rädd för att visa sin besvikelse i mailen hon skickar till honom. Hon är orolig för att han ska bli arg på henne så att han på så sätt ”har rätt” att ignorera henne. Hur han än beter sig mot henne så beror det alltid på honom och det kan knappast vara hennes fel att han skiter i henne men försök förklara sådant för en 10-åring.

Egentligen är hon inte 10 än. Hon fyller imorgon så vi ska ha ”vuxenkalas”. Farmor, farfar och mormor kommer och uppvaktar… och Patsy. Amanda berättade att Patsy redan förra veckan bjöd in sig på lördag men hon pratade inte med mig och hon vet inte heller om att de andra kommer. Jag undrar hur hon kommer att reagera när hon, som anser sig vara Amandas farmor, upptäcker att hon hamnat på fika tillsammans med den som Amanda anser vara farmor. Hon kanske inte alls reflekterar över det utan vädrar sina sjukdomar istället.

Idag fyller andra år. Både barnens faster och barnens lillasyster. Fiffi blir tre år och faster blir… hmm.. äldre… 20-någonting typ.

Förgiftad

15 januari 2003

Patsy har förärat oss med ett besök. Som jag misstänkte att hon skulle göra så förklarade hon för oss hur fruktansvärt sjuk hon varit efter nyår. Hon har haft flunsan säger hon. Hon brukar ha det några gånger per år. Amanda sa att hon skrivit två mail till Grinchen som han inte svarat på. Patsy sa att hans nog inte fått dem eftersom hans mailadress inte fungerar som den ska och inte har gjort det på länge. Varför ska han skicka sin mailadress och uppmana Amanda att maila om inte adressen fungerar? Patsy tyckte att Amanda skulle ringa istället men det vill inte Amanda. För Amanda är Grinchen i det närmaste en vilt främmande människa och det är ju klart att det känns onaturligt att ringa honom då. En del diskussion blev det om huruvida Grinchen ljugit för Amanda eller inte. Amanda hävdade att han gjort det bland annat då han ringde henne en födelsedag för att fråga vad hon ville ha och lovade att han skulle skicka det till henne men inget dök upp. Patsy hävdade att han aldrig ljugit för Amanda men jag vet inte hur hon bortförklarar sådant. Barnet är ju inte korkat. Hon hör vad Grinchen säger och ser sedan att det inte blir som han sagt. Jag vet inte vad de har för definitioner i den familjen men för Amanda är det precis sådant som kännetecknar en lögn.

Sjuk blev jag idag. Det skyller jag på Grinchen, självklart. Han hade skickat choklad till barnen men Timothy gillade inte chokladen så han gav den till mig. Jag är chokladoman. Inatt fick jag vansinnigt ont i magen och migränliknande huvudvärk. Inga diarréer men kramp och vansinnigt ont i magen. Efter några timmar gick det över lika fort som det kom. Amanda drabbades av samma sak och hon hade ätit av sin choklad. Helt klart förgiftningssymptom och chokladen var boven. Tur var det att Timothy inte gillade chokladen för han hade väl dött av den. Nä, skämt åsido. Mycket tror jag om Grinchen men han har nog inte försökt förgifta oss fast något måste jag ju skylla på.

Det kom ett paket

23 december 2002

Amanda fick ett avi med posten idag. Det fanns ett paket att hämta ut på affären. Amanda hämtade paketet och det visade sig vara från Grinchen. OK, första livstecknet från honom på två år… han tyckte väl att det började vara dags att höra av sig… eller? Nä, ärligt talat så tror jag att han på på skallen av sin mor efter att Amanda talat om för henne att han skitit fullständigt i att kontakta henne sedan 2000 (se dagboken 021014 och 021015). Paketet innehåll ett brev, en vristlänk, ett armband och en film på cd.

Brevet började med ”Hej Amanda. Jag har nog varit dålig på att hålla kontakten…”. Han kan skippa det tvekande noget för han har definitivt varit dålig på hålla kontakten. Han vägrade träffa henne övehuvudtaget tills hon var tre år och därefter har han hälsat på henne en eller två gånger per år i fem år tills han slutade träffa henne igen. Så hon har träffat honom ca 10 gånger och mellan besöken har han inte visat något livstecken. Klart som fan han är dålig på att hålla kontakten!! Vidare skrev han att han vill att de ska maila, skriva eller ringa till varandra så att de ska lära känna varandra. Adresser och telefonnummer skickade han med. Det hela var undertecknat med ”pappa Grinchen”. Vilket jävla skämt! Till och med Amanda fnissade åt att han hade mage att kalla sig pappa efter att han inte varit mycket annat än frånvarande i 10 år. Ännu större skämt tycker jag det är då jag starkt misstänker att brevet aldrig skulle ha skickats om inte Amanda berättat hur det låg till för Patsy så att Patsy lovat att hon skulle uppmana Grinchen att höra av sig. Hade han hört av sig för att han verkligen varit intresserad av att lära känna Amanda så kunde han ha kostat på att ringa henne under hennes två första år då han och jag bodde tio minuters gångväg från varandra. Eller så kunde han ha ringt en gång i veckan eller åtminstone en gång i månaden efter att han flyttat till Stockholm. Det minsta han kunde ha gjort för att hålla kontakten var att skicka ett mail eller ett brev några gånger per år efter att han flyttat till Österrike. Men icket. Inte förrän hans mor får veta att han håller sig undan säger han att han vill lära känna Amanda. Vad han egentligen vill är nog att slippa skäll från sin mor, tror jag, för att han skiter i Amanda.

Och vad säger Amanda då? Tja, säg det. Hon åkte iväg till den hon kallat pappa hela sitt liv, Ken, strax efter att hon kommit hem med paketet så hon hann inte säga mycket. Jag frågade om hon skulle maila Grinchen och tacka för julklapparna och det skulle hon så vi får se om detta leder någon vart eller om Grinchen inte kommer att klara av att hålla kontakten nu heller.