Kalis cyberhem

Amanda talade om för Patsy igår att hon skickat tre mail till Grinchen men inte fått något tillbaka trots att hon vet med säkerhet att han läst mailen och varit in på hennes hemsida. Enligt Patsy var det inte alls så. Hon sa att Grinchen skickat två mail till Amanda men inte fått något svar… jojo… visst. De hade tydligen diskuterat detta en stund om Amanda fick ett intryck av att Patsy trodde på henne till slut. Grinchen har alltså ljugit för Patsy och påstått att han försöker hålla kontakten. Jag antar att det är jag som i slutändan kommer att få skulden för alltihop – förmodligen är det jag som raderat Grinchens mail innan Amanda hunnit se dem och sett till att Amandas mail inte skickats allt för att hindra dem att ha kontakt. Äh, skit samma! De får berätta vilka sagor de vill för Amanda vet vad som är sant och inte och det är huvudsaken.

Skärtorsdag idag. När jag var liten klädde vi ut oss till påskkärringar och begav oss ut, med en kvast i ena handen och en kaffepanna i andra handen, för att tigga godis. Är det vileda quickmop och perkolator som gäller för dagens barn då?

Såg lite big brother igår. Mullvaden är hysteriskt rolig, synd att han inte stannar så länge. I filmer är allt på låtsas, mord och sådant spelas bara, ingen kommer till skada och allt är på låtsas. I snuffilmer får man se hur människor mördas och skadas på riktigt för snuff är inte fiktivt. Det måste ju betyda att det vi kallar dokusåpor egentligen inte borde heta det. En dokumentär ska visa verkligheten som den är, utan att någon manipulerat minsta lilla med den men i dokusåporna har ju deltagarna hamnat i en situation som de normalt sett inte skulle befinna sig i. Det borde alltså heta snuffsåpor. Eller hur?!

Ledig till och med måndag… det behövde jag. Patsy kommer hit idag… det behövde jag inte. Hon kommer inte hit lika ofta som hon gjorde förr. Jag undrar om det har att göra med Grinchens senaste tilltag. Kanske vet hon att Amanda försökt få kontakt med honom men att han vägrat svara. Kanske tycker hon att det inte är lönt att ”få in Amanda i släkten” när Grinchen inte vill ha med henne att göra. Hoppas. Jag tycker att alla barn ska ha rätt till båda sina föräldrar med respektive släkt men det omvända tycker jag inte nödvändigtvis ska gälla. Amanda har inget utbyte av att Patsy är här och ältar sina krämpor. Hade Patsy haft kontakt med Amanda från när hon var bebis så hade saker och ting kanske sett annorlunda ut men nu valsade hon in för några år sedan och krävde att bli kallad farmor men A känner ju inte henne på det viset och kommer nog aldrig heller att betrakta henne som sin farmor. Hon har ju redan en farmor.

Amanda gjorde datortomografi idag och det gick betydligt snabbare än jag minns att det gjorde. Jag har gjort precis samma undersökning ett par gånger för att kolla så att min dövhet inte beror på tumörer och jag hann somna, vakna och somna igen under undersökningen. För Amanda tog det bara 20 minuter.

Patsy är på besök. Kan tänka mig trevligare besökare men hon har hållit sig borta i över en månad så jag ska väl egentligen inte klaga. Behöver jag påpeka att Amanda ännu inte fått något svar på de mail hon skickade till Grinchen under december och januari? Nä, det är nog ingen överraskning… Jag undrar om Amanda kommer att nämna det för Patsy och vad Patsy i så fall har för ursäkter för Grinchen.

Gregory försökte sluta snusa härom dagen. Han var snusfri i drygt ett halvt dygn innan det brast och han åkte för att handla snus. Jag är fortfarande snusfri… minsann

Amanda hostade fult i morse. Sådan där hosta då man hör hur slemmet sladdrar i luftrören men inte vill lossna och komma upp riktigt. Ingen feber och hur pigg som helst men det rosslade otäckt vid både ut- och inandning. Egentligen kunde hon ha fått gå på skolan men de skulle åka skidor på förmiddagen och sådant brukar inte göra hosta bättre så hon fick stanna hemma. Och jag med henne.

Det är en ny upplevelse att med gott samvete kunna ringa på jobbet på morgonen och säga att man inte kommer. På förra stället hade det blivit ett smärre kaos, chefen hade varit tvungen att ringa runt och väcka folk för att be dem gå ut extra och någon hade varit tvungen att bryta sin ledighet för att jobba för mig. På nya stället är det inte alls så. Analyserna ska vara klara ett visst datum, inte inom en halvtimme, så det är inte katastrof om jag inte är där en dag. Jag får mer att göra när jag kommer tillbaka men det är ju bara mitt bekymmer och drabbar ingen annan.

Amanda har skickat ett sista mail till Grinchen. Hon skrev att hon visste att han läst de tidigare mailen och varit inne på hennes hemsida och bad honom skaffa en hotmailadress om han inte kan svara på mailen från sin adress. Enligt Patsy så strulade den adressen men det finns ju andra lösningar. Amanda skrev också att Patsy bett henne ringa men att hon tyckte att det kändes konstigt att ringa till honom eftersom hon inte känner honom så hon vill maila. Hon är grymt besviken på honom och sa att hon aldrig mer vill skicka något mail till honom om han inte svarar snart men hon är rädd för att visa sin besvikelse i mailen hon skickar till honom. Hon är orolig för att han ska bli arg på henne så att han på så sätt ”har rätt” att ignorera henne. Hur han än beter sig mot henne så beror det alltid på honom och det kan knappast vara hennes fel att han skiter i henne men försök förklara sådant för en 10-åring.

Egentligen är hon inte 10 än. Hon fyller imorgon så vi ska ha ”vuxenkalas”. Farmor, farfar och mormor kommer och uppvaktar… och Patsy. Amanda berättade att Patsy redan förra veckan bjöd in sig på lördag men hon pratade inte med mig och hon vet inte heller om att de andra kommer. Jag undrar hur hon kommer att reagera när hon, som anser sig vara Amandas farmor, upptäcker att hon hamnat på fika tillsammans med den som Amanda anser vara farmor. Hon kanske inte alls reflekterar över det utan vädrar sina sjukdomar istället.

Idag fyller andra år. Både barnens faster och barnens lillasyster. Fiffi blir tre år och faster blir… hmm.. äldre… 20-någonting typ.

Patsy har förärat oss med ett besök. Som jag misstänkte att hon skulle göra så förklarade hon för oss hur fruktansvärt sjuk hon varit efter nyår. Hon har haft flunsan säger hon. Hon brukar ha det några gånger per år. Amanda sa att hon skrivit två mail till Grinchen som han inte svarat på. Patsy sa att hans nog inte fått dem eftersom hans mailadress inte fungerar som den ska och inte har gjort det på länge. Varför ska han skicka sin mailadress och uppmana Amanda att maila om inte adressen fungerar? Patsy tyckte att Amanda skulle ringa istället men det vill inte Amanda. För Amanda är Grinchen i det närmaste en vilt främmande människa och det är ju klart att det känns onaturligt att ringa honom då. En del diskussion blev det om huruvida Grinchen ljugit för Amanda eller inte. Amanda hävdade att han gjort det bland annat då han ringde henne en födelsedag för att fråga vad hon ville ha och lovade att han skulle skicka det till henne men inget dök upp. Patsy hävdade att han aldrig ljugit för Amanda men jag vet inte hur hon bortförklarar sådant. Barnet är ju inte korkat. Hon hör vad Grinchen säger och ser sedan att det inte blir som han sagt. Jag vet inte vad de har för definitioner i den familjen men för Amanda är det precis sådant som kännetecknar en lögn.

Sjuk blev jag idag. Det skyller jag på Grinchen, självklart. Han hade skickat choklad till barnen men Timothy gillade inte chokladen så han gav den till mig. Jag är chokladoman. Inatt fick jag vansinnigt ont i magen och migränliknande huvudvärk. Inga diarréer men kramp och vansinnigt ont i magen. Efter några timmar gick det över lika fort som det kom. Amanda drabbades av samma sak och hon hade ätit av sin choklad. Helt klart förgiftningssymptom och chokladen var boven. Tur var det att Timothy inte gillade chokladen för han hade väl dött av den. Nä, skämt åsido. Mycket tror jag om Grinchen men han har nog inte försökt förgifta oss fast något måste jag ju skylla på.

Fan vad det är tungt att jobba. Hade glömt hur frustrerande det är att aldrig få sova ordentligt i ett svep. När jag jobbar eftermiddag t ex så kommer jag hem vid 11 på kvällen och somnar inte förrän tidigast 2 på natten. Klockan 7 ska jag upp och skicka barnen till skolan. Efter det kan jag gå och lägga mig igen och sova till mitt på dagen om jag ska jobba en till eftermiddag så jag får ju sammanlagt tillräckligt med sömn men… Jag tycker det är så plågsamt att måsta kliva upp när man inte fått sova tillräckligt även om jag vet att jag får gå och lägga mig igen sedan. När jag väl har gått och lagt mig igen så ligger jag för länge av ren tjurskallighet, för att jag varit tvungen att kliva upp tidigare. Min rygg gillar inte när jag har varit i horisontalläge för länge så resten av dagen har jag ont i den. Det bästa vore om jag fick ligga och sova mina sju timmar ostört och sedan kliva upp och åka på jobbet. Det är näst intill omöjligt att få det så när arbetstiderna varierar som de gör när man jobbar skift och man har barn som har egna tider att hålla. Nästa vecka, på fredag, är det slut med det för då börjar jag dagtid och då blir det ordning på torpet hoppas jag.

Patsy sade innan jul att hon skulle komma hit och hälsa på någon gång mellan nyår och trettondagen. Hon har dock lyst med sin frånvaro och lika glad är jag för det. Jag skulle kunna sätta pengar på att när hon så småningom dyker upp så kommer hon att berätta hur sjuk hon varit mellan nyår och trettondagen och att det var därför hon inte kommit då. Grinchen har inte heller visat några livstecken trots att det är över två veckor sedan Amanda mailade honom. Amanda skickade ett till mail för en vecka sedan men det hjälpte inte. Man kan fråga sig vad han hade för syfte med att skicka detta brev till Amanda när han inte hade för avsikt att svara på hennes mail sedan.

Jag är kluven. Å ena sidan är jag nöjd så länge han håller sig borta för de få gånger han hör av sig så har han bråkat med mig och ljugit för Amanda och gjort henne besviken. Å andra sidan så tycker jag att han banne mig ska hålla kontakten och sina löften till Amanda. Man kan abortera barn om man tycker att de skulle ställa till omak i ens liv men man borde kunna abortera föräldrar som ställer till omak också. Då hade jag gjort en ordentlig skrapning och sedan hade Grinchen och hans mytomaniska släkt varit ett minne blott.

Nu är det nio dagar sedan Amanda skickade ett mail till Grinchen för att han påstått att han så gärna vill lära känna henne. Tydligen var det inte så angeläget att han kastade sig över datorn för att svara på hennes mail för hon har ännu inte fått något från honom. Jag misstänker att jag hade rätt, att detta är ännu bara ett spel för gallerierna. Det finns ett och annat jag skulle vilja göra med den karln  men å andra sidan är jag nöjd så länge han håller sig undan. Amanda saknar honom inte eftersom han aldrig brytt sig om att lära känna henne och han är mer intresserad av att tjafsa med mig än av att träffa Amanda de få gånger han hälsat på. Jag blir ändå så förbannad varenda gång de i den familjen utsätter barnen för sina lögner och brutna löften. Det må vara att det händer någon enstaka gång med de verkar ju för fan ha satt det i system. Att ljuga verkar vara ett måste och tjusiga löften slänger man ur sig hur som helst men man behöver inte hålla vad man lovat. Fasaden, den är viktigast. Så länge den ser blank och välputsad ut för utomstående som inte har någon inblick så är allt bra. Att det ruttnar i allt snabbare takt på insidan gör inget alls så länge fasaden är intakt. Men jag är inte intresserad av att delta i deras teater och inte vill jag att de ska använda sig av mina barn heller för att inbilla världen att Grinchen är en omtänksam och engagerad far som inte vill annat än att hålla kontakten med Amanda. Jag undrar vad Amanda egentligen tycker om detta. Hon saknar honom visserligen inte men hon måste ju känna något när han ljuger för henne. Jag skulle bli förbannad eller åtminstone reagera om någon, även okända, ljög för mig. Varför ända in i helvete skulle jag bli gravid med någon från en så allvarligt störd familj?!! Hatar!!

Amanda fick ett avi med posten idag. Det fanns ett paket att hämta ut på affären. Amanda hämtade paketet och det visade sig vara från Grinchen. OK, första livstecknet från honom på två år… han tyckte väl att det började vara dags att höra av sig… eller? Nä, ärligt talat så tror jag att han på på skallen av sin mor efter att Amanda talat om för henne att han skitit fullständigt i att kontakta henne sedan 2000 (se dagboken 021014 och 021015). Paketet innehåll ett brev, en vristlänk, ett armband och en film på cd.

Brevet började med ”Hej Amanda. Jag har nog varit dålig på att hålla kontakten…”. Han kan skippa det tvekande noget för han har definitivt varit dålig på hålla kontakten. Han vägrade träffa henne övehuvudtaget tills hon var tre år och därefter har han hälsat på henne en eller två gånger per år i fem år tills han slutade träffa henne igen. Så hon har träffat honom ca 10 gånger och mellan besöken har han inte visat något livstecken. Klart som fan han är dålig på att hålla kontakten!! Vidare skrev han att han vill att de ska maila, skriva eller ringa till varandra så att de ska lära känna varandra. Adresser och telefonnummer skickade han med. Det hela var undertecknat med ”pappa Grinchen”. Vilket jävla skämt! Till och med Amanda fnissade åt att han hade mage att kalla sig pappa efter att han inte varit mycket annat än frånvarande i 10 år. Ännu större skämt tycker jag det är då jag starkt misstänker att brevet aldrig skulle ha skickats om inte Amanda berättat hur det låg till för Patsy så att Patsy lovat att hon skulle uppmana Grinchen att höra av sig. Hade han hört av sig för att han verkligen varit intresserad av att lära känna Amanda så kunde han ha kostat på att ringa henne under hennes två första år då han och jag bodde tio minuters gångväg från varandra. Eller så kunde han ha ringt en gång i veckan eller åtminstone en gång i månaden efter att han flyttat till Stockholm. Det minsta han kunde ha gjort för att hålla kontakten var att skicka ett mail eller ett brev några gånger per år efter att han flyttat till Österrike. Men icket. Inte förrän hans mor får veta att han håller sig undan säger han att han vill lära känna Amanda. Vad han egentligen vill är nog att slippa skäll från sin mor, tror jag, för att han skiter i Amanda.

Och vad säger Amanda då? Tja, säg det. Hon åkte iväg till den hon kallat pappa hela sitt liv, Ken, strax efter att hon kommit hem med paketet så hon hann inte säga mycket. Jag frågade om hon skulle maila Grinchen och tacka för julklapparna och det skulle hon så vi får se om detta leder någon vart eller om Grinchen inte kommer att klara av att hålla kontakten nu heller.

Timothy berättade igår att de blivit tvingade att be till gud på skolan. Läraren hade uppmanat alla att knäppa händerna och be men Timothy tyckte att det kändes fånigt så han knäppte inte händerna. Läraren hade då sagt till Timothy på skarpen så Timothy knäppte händerna. ”Men jag bara låtsades be” sade Timothy när han berättade om händelsen. Jag blir så förbannad på att skolan tvingar barnen att utföra kristna riter och påstår att gud finns och att det som står i bibeln är sant. Jag hade accepterat att skolan drog med barnen på allehanda religiösa evenemang om det hade varit från olika religionen och inte enbart en och samma hela tiden. Skolans uppgift är att upplysa barnen om vilka möjligheter det finns och vad de har att välja mellan så att barnen själva kan välja men det är fan inte meningen att skolan ska styra barnen och tala om vilken religion som är den ”rätta”.

Timothy hade tyckt att situationen var olustig så jag sa till honom att om lärarna försöker tvinga honom till att utföra någon kristen ritual som han inte vill delta i så ska han säga att ”Mamma har sagt att jag inte behöver göra det här för vår familj är inte kristen och vi är inte medlemmar i svenska kyrkan.” Om de sedan frågar vilken religion han tillhör så bad jag honom svara att det är vår privatsak för det har de fan inte med att göra. Visst är det fan att religionsfriheten inte gäller våra barn?!! Timothy är ännu för ung för att ha bestämt vad han ska tro på eller om han ens ska tro på något så varför kan de inte respektera det och låta honom finna sig själv på egen hand istället för att tvångsmata honom med kristendomen? Jag blir så förbannat… tror att jag ska ta ett snack med den där läraren nästa gång jag träffar honom.

Klassträff igår. Alla i Timothys klass skulle ha med sig föräldrar, syskon något ätbart och dryck på skolan på kvällen. ”Samkväm” är ett ord som ger mig rysningar. Ordet låter sliskigt, inställsamt och lömsk och det är precis det ord som jag associerar med sådana träffar. Jag har noll koll på de andra föräldrarna. Jag umgås inte med någon av dem, vet inte ens vad de heter. I bästa fall vet jag vems förälder det kan vara men jag har ingen större koll på vad Timothys klasskompisar heter heller. Då föräldrarna samlas i flock på det där viset får jag en känsla av att de är mycket måna att framställa sig som exemplariska föräldrar fast de egentligen inte är bättre än en vanlig august. Till exempel så blev det på ett föräldramöte tal om vad man har för regler hemma. De flesta föräldrar (mest mammorna) hävdade i första skedet att deras barn minsann aldrig såg på tv, aldrig spelade dataspel och alltid var i säng senast halv sju på kvällen. När det diskuterats ett tag erkände en pappa att det kanske inte var riktigt så det gick till alla dagar men… sedan erkände fler och fler mer och mer. Hur som helst så vill många försöka verka präktigare och ordentligare än vad de egentligen är vilket ger mig ångest.

Tillbaka till gårdagens samkväm. Eftersom jag vet hur präktiga och duktiga alla försöker vara så jag misstänkte att alla skulle ha med sig något avancerat och extremt hemlagat. Bekvämast hade det varit om jag köpt med mig något från grillen på väg till skolan men jag var rädd att framstå som en mindre duktig och präktig mor då så jag gjorde hemlagad pizza istället. När vi bänkat oss i matsalen på skolan och packat upp maten såg jag att alla andra hade hämtpizzor eller hamburgare från grillen. Hoppsan… Det är knepigt att följa flocken… hur man än gör så blir det tvärt om mot vad de gör.

Flera sa att de tyckte jag var duktig som hade orkat göra hemgjord pizza istället men den präktighetsstämpeln försvann snabbt när vi började prata om hur mycket barnen tillåts använda datorn. När de frågade hur jag gör sa jag att barnen har varsin dator. Tyst blev det en stund och menande blickar utbyttes. En mamma frågade om jag messade barnen på ICQ när maten var klar istället för att ropa på dem och en pappa funderade om mina barn gick till doktor Norton när de fått virus istället för till vårdcentralen som andra barn gör. ICQ-idén var faktiskt inte så dum, den tål att tänkas på…