Kalis cyberhem

Grinchen meddelade på fejjan att hans mormor var döende och att han skulle åka till Sverige. Amanda fick också ett kort meddelande där det stod ”hi min mormor har cancer i endstatiumen!”. Exakt vad ’endstatiumen’ är för något är oklart, det finns inget som heter så. Gregory tror att han menade ’ändstationen’, alltså rektumcancer, coloncancer eller liknande. Det är lite märkligt och en aning okänsligt att kalla det ’ändstationen’ i det läget, som att säga ’cancer i korken’ om det vore en hjärntumör men jag vet ju inte om det var det Grinchen försökte stava till eller om det var ett ’hitte-på-ord’ som han tyckte lät allvarligt och medicinskt. Han stannade i Sverige en vecka och strax efter han kom tillbaka till Österrike, igår, lär mormodern ha dött. Hon var 83 år så det var inte oväntat.

Hur som haver… tidigare i år föreslog Grinchen att Amanda skulle komma till Österrike och hälsa på honom. Hon var inte så sugen på att resa ensam till ett land där hon inte kan språket för att träffa en person som hon inte känner och som säger att han medvetet undvikit att ha kontakt med henne under 18 år så det blev inget av med det. I fredags ringde Amanda och frågade mig hur stor sannolikheten var att han skulle fråga henne om han kunde komma och hälsa på henne nu medan han ändå var i Sverige. Jag sa att jag bedömde att den sannolikheten var lika med noll. Han tycker nog att det är hennes sak att komma till honom och inte tvärt om. Amanda skrattade och sa att hon trodde inte heller att det fanns någon risk att han skulle söka upp henne. Hans önskan om kontakt med henne har ju visat sig handla om att älta gamla oförrätter som han anser sig blivit utsatt för och få henne att ’ställa mig mot väggen’ för dem så att göra sig omaket och ta sig tid att söka upp henne för ett besök är nog inte så intressant.

Någon gång ska vi flytta. Inte just nu men om några år kanske. Det blir söderut och det lutar åt Småland. Gregory vill ha ett hus som är lite utöver det vanliga. Tidigare så sneglade han åt herrgårdar, slott, villor på många, många hundra kvadratmeter. Jag bromsade allt jag kunde. Visst kan det verka häftigt att bo grandiost men…

Kroken hade kalas idag och jag städade på morgonen. Jag trodde att det skulle gå snabbare än det gjorde men så såg jag att det dröp fett från spisfläkten. Sedan såg jag fläckarna på kylen och diskmaskinen… och köksluckorna… och fingeravtrycken på dörrkarmarna. Medan jag gnuggade det fläckiga kaklet och skrubbade undersidan av överskåpen i köket tänkte jag att vi är verkligen inte den typen av människor som passar att bo flott.

Vi plockar inte bort på en gång efter oss, vi dammsuger inte så ofta som vi borde, vi stänker och lämnar fläcken till en annan gång för vi orkar inte torka just för tillfället. Sådant sätter permanenta spår. Saker torkar fast och man nöter bort färgen eller skadar ytan när man skrubbar. Damm verkar kunna växa fast i skarvar, saker blir missfärgade. Hur mycket jag än städar vid ett och samma tillfälle så kommer det alltid att synas att här bor det människor som är långt ifrån pedanter.

Så skulle vi bo i ett stort, fräscht, lyxigt hus så skulle det så småningom kännas skabbigt på ett sådant där olustigt, odefinierbart sätt som det kan kännas hemma hos de som har en lyxigare boende men inte förmågan att hålla efter sig. Även om de städar inför besök så det inte finns något synbart smuts eller damm så är det något som man inte riktigt kan sätta fingret på som avslöjar att detta bebos inte av en ’lyxhemsperson’. Gregory och jag är inga ’lyxhemspersoner’, absolut inte. Vi är nog mer ’ruckelpersoner’ faktiskt… Jag tror inte att han känner av den där atmosfären på samma sätt som jag. Han tittar mer på prylar, pinaler, ytor etc och ser det dyrt och flott ut så tycker han att det är häftigt. Jag läser in andra saker och jag har inte riktigt kunnat förklara hur jag märker det men det kanske är en sådan där kvinnlig förmåga.

Dessutom så tycker jag att när dyra, lyxiga saker förfaller och blir skabbigt så blir det på något vis ännu skabbigare än om det varit något mer mediokert som misskötts på samma sätt. Misslyckandet blir på något sätt större. Det blir ett bevis på att personen inte bara är en sådan som inte kan hålla efter sig själv utan även en sådan som inte förstår sina begränsningar och ger sig in i saker som han eller hon inte klarar av. Därför tycker jag inte att vi ska dra på oss någon lyxig herrgård för jag är ganska övertygad om att när vi inte orkar hålla efter det så skulle jag dräneras totalt på energi av att bara se det hända.

Jag har ganska bestämda åsikter om hur jag vill att mitt nästa hem ska vara. Öppna, släta ytor, raka linjer utan krusiduller, snobblister eller annat som samlar damm och smuts, underhållsfria fönster och underhållsfri fasad, gärna betong, så lite prydnadssaker som möjligt, jag HATAR prydnadssaker som samlar damm och skit, inga mattor på golven, inget krimskrams på väggarna eller i fönstren, sparsamt med möbler så det blir lättstädat och så dammråttorna inte har någonstans att söka skydd, tåliga material som inte missfärgas eller repas. Jag måste ha så för även om jag mår bäst när det är rent och städat kring mig så är jag en ’ruckelperson’ som inte har ork eller tålamod att städa speciellt ofta.

En av många små fascister som jag har inneboende är piss-fascisten som tycker att det är vansinnigt olämpligt att urinera i det fria om det finns en toalett inom några kilometers radie. Jag kan inte alls förstå varför en del, oftast karlar… nä, det är fan uteslutande karlar, väljer att gå runt knuten för att kasta vatten istället för att gå in på toaletten. Ibland är det till och med närmare att gå in genom ytterdörren och till toaletten än att springa runt knuten på exempelvis ladugården för att pinka men ändå väljer många att göra det ute. Vad handlar det om?? Är det någon gammal instinkt som blivit kvar sedan människan hade sluttande panna och behåring på hela kroppen? Är det en djurisk revirmarkering??

Idag på jobbet skulle jag diska undan min kaffemugg innan jag skulle åka hem. När jag stod vid diskbänken i vårt fikarum och sköljde muggen så tittade jag ut över parkeringen. Då såg jag honom… Revirmarkeraren. Han stod på parkeringen, vid en motorvärmarstolpe, vänd mot havet och urinen glittrade i solskenet både på väg till marken och när det stänkte upp från gruset framför honom. Revirmarkören. Han kissade väldigt länge. Jag han både tappa hakan, samla upp den igen, förfasas över att han stod mitt på parkeringen och helt ogenerat tömde blåsan mitt på blanka eftermiddagen, besluta mig för att fota, fumla fram mobilen, få igång kameran, byta från filmläge, knäppa ett kort, zooma och knäppa ett till och sedan vänta ett tag tills han var klar och sedan knäppa ett till kort när stoppade tillbaka utrustningen i byxorna medan han vände sig om och gick iväg.

Nu har han markerat sitt revir, nu är det bara han som får parkera sin bil där.

Som vanligt är jag kärringen mot strömmen och väljer att inte alls tro på Ola Lindholms påstående om att han inte alls tagit kokain. Testresultatet visade att han hade bensoylekgonin vilket är en substans som bildas när kroppen bryter ner kokain. Man kan få bensoylekgonin i kroppen av andra orsaker också, t.ex av en typ av antibiotika, men då i så små mängder att testresultatet inte anses vara positivt. Så är testet positivt så utgår jag från att han tagit kokain till motsatsen bevisats.

Jag skulle kunna tänka mig att polisen valde att testa honom efter att de fått tips om att han missbrukat. Eftersom man har rätt att tipsa polisen anonymt så berättar de ju inte att de blivit tipsade eftersom det skulle kunna avslöja den som tjallat på honom. Speciellt om det är någon som Lindholm tagit kokain tillsammans med eller som varit med i sällskapet när han tagit det. På Lindholms ett-inläggs-blogg lägger han fram diverse bortförklaringar och konspirationsteorier som jag inte rycker håller. Bland annat påstår han att denna typ av test har ”extremt hög felprocent” men så är det inte alls. Inget test är hundraprocentigt tillförlitligt och inte heller detta test förstås men någon ”extremt hög felprocent” har det inte.

Om han bara sagt att han inte har något att säga förrän resultaten från omprovet kommit så hade jag hellre trott att han varit oskyldig än när han, som nu ganska hårt försvarar sig. När det gäller att bedyra sin oskuld är det få som har så många och så fantasifulla och så konspiratoriska ursäkter och förklaringar som just en missbrukare/brukare. När alla argument motbevisats hävdar de envist att de inte tagit det frivilligt. Någon har lurat eller tvingat i dem det, någon okänd som sällan kan pekas ut och när de gör det så finns det ofta vittnen som säger att personen supit, drogat eller dopat sig frivilligt och varit fullt medveten om vad han eller hon höll på med.

Jag är skeptisk…

Den här bilden togs för precis fyra år sedan idag. Det stora firandet blir på lördag men idag kör vi ett genrep med mormor och tårta eftersom hon kanske inte har möjlighet att vara med på lördag. Kroken önskar sig allt möjligt omöjligt, bland annat en hund med mjuka tänder som kan sitta. Jag har ingen aning om vad exakt det är men det kommer mycket konstigt ur henne för hon surrar ju konstant.

Apropå gårdagens inlägg så pratade jag med en som kände Grinchen väl när han gick gymnasiet. Jag berättade om hans fantasier om vad jag gjort. Personen var inte speciellt förvånad eftersom han utmärkt sig för att ha något livlig fantasi redan på den tiden. Jag tycker ändå att det är anmärkningsvärt att han fortsätter att skicka sina lögner om mig till Amanda trots att han inte får någon respons. En ’normal’ människa hade tolkat frånvaron av respons som att det inte fanns något intresse för budskapet. Personen från Grinchens gymnasietid var ändå inte förvånad över det utan berättade att det var precis samma sak på den tiden, då han lade fram en uppenbar lögn och inte fick någon respons på broderade han ut lögnen mer och mer tills han så småningom fick en reaktion.

En uppenbar lögn får sällan någon större reaktion eftersom man inte vet hur man ska reagera på det. Det blir nästan genant för den som får höra lögnen, man drabbas av sekundär skam när den som blåljuger inte själv har skam nog att åtminstone hålla sig till trovärdiga lögner. Som när Grinchens mamma berättade för mig att hon hade diskbråck i fötterna. Jag vet ju att det är fullständigt omöjligt, det finns ju inte ens diskar att få bråck i inne i fötterna men jag påpekade inte den uppenbara felaktigheten utan såg nog bara förvirrad ut och ville byta samtalsämne så fort som möjligt.

Det var det nog kanske så som personen från Grinchens gymnasietid sa. Jag minns inte alla hans fantasier men jag minns att de var många och spektakulära. Han berättade gärna samma om och om igen. Bland annat har han en moster som har varit gift och har barn med en amerikan. Grinchen hävdade att denne amerikanske man hade jobbat för CIA och satt inne med en massa känslig information och att CIA därför inte lät honom flytta till Sverige med resten av familjen. Det kändes väl häftigt att ha en ingift morbror som visste för mycket för att USA skulle våga släppa honom ur landet men mostern hade ny karl så det var inte svårt att förstå att han blivit kvar för att de skiljt sig helt enkelt och inget annat. En annan ’anekdot’ han ofta berättade om var att han var en misstänk terrorist. Han sa att han hade kommit över tårgas och försökt ta med det på flyget men stoppats i säkerhetskontrollen. Planet hade blivit försenat eftersom de var tvungen att vänta på honom för att det tog en lång stund för honom att övertyga dem om att han inte var en terrorist. Inget flygbolag håller kvar sina plan på marken i väntan på en eventuell terrorist så det var en tämligen genomskinlig lögn det med.

Amanda skrattade när hon ringde och berättade vad han hade skrivit om mig. Det absurda i hans påståenden är uppenbart även för henne. Nu visar han sitt rätta jag själv för henne så han kan ju svårligen vrida det till att det är mitt fel att han gör bort sig på detta sätt inför henne… eller han kan nog. Det är ju säkert mitt fel att alla hans flickvänner dumpat honom också eftersom jag ringt och pratat med dem så i hans värld är inget omöjligt. Jag kanske har hackat hans facebook så det är jag som skriver meddelanden till Amanda från hans konto.

Amanda har fått ytterligare ett meddelande av Grinchen med fler påståenden om mig som han ber henne fråga mig om. Det är

Att jag förföljt honom i sju år.
Hoppsan! Han har avslöjat mig… Jag trodde inte att han hade sett hur jag smyger mellan husen i Wien och iakttar varje steg han tar, hur jag trippar efter honom som en skugga på behörigt avstånd när han åker till och från jobbet. Det har verkligen varit svårt för mig att både sköta jobb och familj här i Skellefteå samtidigt som jag förföljer honom i Wien. Många resor har det blivit under sedda sju år som jag varit hans stalker…

Att jag brutiti mig in i hans dator i Wien.
Jaså, han har upptäckt att jag gjort det också. Jag erkänner… När han inte är hemma och (de få gånger) jag inte lyckats skugga honom utan tappat bort honom så har jag gått tillbaka till hans lägenhet, dyrkat upp låset med en hårnål och ett kreditkort och också brutit mig in i hans dator…

Att jag ringt hans flickvänner.
Oj! Så mycket han har ertappat mig med att göra. Vet inte vilka han eventuellt haft ihop det med förutom två. Jag har inte telefonnumret till någon av dem men, det är klart, den information hittade jag väl i hans dator när jag bröt mig in i den. Jag utgår från att hans Österrikiska flickvänner pratar tyska och det är inte riktigt min starka sida. Fast jag har ju lärt mig tyska flytande nu efter att jag förföljt Grinchen i sju år i Österrike förstås. Ja, det är klart att jag ringt och pratat med hans flickvänner, det är ju uppenbart…

Att jag vägrar låta honom ha kontakt med Amanda.
Ja, det är klart att jag vägrar låta honom ha kontakt med henne. Alla dokument från familjerätten som hävdar att jag har tagit kontakt med dem för att få hjälp med att ordna ett umgänge mellan han och Amanda har jag naturligtvis själv skrivit. Att jag tog med mig Amanda och till honom för att tvinga honom att träffa henne är naturligtvis lögn. Att min mor och Grinchens kompis Peter minns att det har hänt för de bevittnade det hela på plats är bara minnen som jag planterat i deras hjärnor med hjälp av avancerad hjärntvättningsteknik som jag lärt mig på spionskolan där jag också lärde mig skugga människor och bryta mig in i datorer. All annan dokumentation jag har på att han vägrat träffa henne har jag själv fabricerat. Jag har till och med imiterat hans röst och spelat in den på band. De sms och mail som Amanda skickat honom genom åren har jag sett till att de aldrig kommit fram och det är orsaken till att han inte kunnat svara på hennes kontaktförsök. Dessutom var det förstås jag som såg till att han var tvungen att flytta till Österrike. Han bodde 10-15 minuters gångväg från Amanda första åren men det stod jag naturligtvis inte ut med. Så först drog jag i några trådar för att han skulle bli tvungen att flytta till Stockholm men det var inte tillräckligt långt bort för mig så jag såg till att han hamnade i Wien istället. Det var absolut inte något val han gjorde själv utan det är helt och hållet mitt verk.

Vad bra att han tar upp detta med Amanda. Hon kommer att utveckla en gränslös kärlek och enorm beundran för honom nu när hon fått veta sanningen, att jag är djävulens ställföreträdare på jorden som kan göra övermänskliga saker och existerar enbart för att förstöra för Grinchen och sabba alla hans otaliga kontaktförsök med Amanda.

Jag hoppas att alla är väl införstådda med begreppet ironi…

Grinchen är sjuk… på riktigt. Det är handlar om mer än att jag personligen tycker att han är dum i huvudet, han har ju tydligen grava vanföreställningar är paranoid.

”En av tre män påstår sig ha känslig hud”. Så börjar reklamen för Gillette fusion. Vi får veta att hyveln har ’utjämnade mikrolameller’ och att det är ’dermatologiskt testad’. Dermatologiskt testad? Ja, det låter ju kliniskt, vetenskapligt, seriöst och bra. Den är testad enligt en femstavigt ord och som alla vet så låter orden märkvärdigare ju fler stavelser de har. Ska man ge ett riktigt seriöst och kunnigt intryck så ska man använda stavelser som möjligt, gärna tre eller mer. ’Dermatologiskt’… de måste verkligen veta vad de pratar om och ha bedrivit lång och avancerad forskning på rakning med just den hyveln.

Dermatologiskt testad betyder testad på hud. Ja?? Vad ska man annars testa en rakhyvel på? Taktegel? Gurka? Klädnypor? Klart som fan att den måste vara testad på hud, den ska ju användas på hud så att testa den på annat än just hud vore ju idiotiskt! Idiotiskt är det också att påpeka att den är testad på hud som om det i sig vore något extra märkvärdigt. Det är som att göra reklam för ett bilmärke och som slutkläm säga att den dessutom är provkörd på en väg. Eller att antyda att en tandkräm är snäppet bättre än alla andra tandkrämer eftersom den är ’dentalt testad’.

Reklamskaparna utgår från att vi är riktigt korkade och det tragiska är att vi förmodligen är det för man orkar inte tänka utan sväljer allt utan protest.

Nä, jag kan inte instämma i allmänna lovsången om Usama bin Ladens död. Det är mycket möjligt att han var en riktigt hemsk människa men lika fullt förbannat så gör man inte så som USA gjorde. Man kan inte, på eget bevåg, söka upp en människa och avrätta denne rakt upp och ner utan att personen fått en rättslig prövning först. I alla fall gör man inte så om man är ett ’civiliserat’ land.

Om jag bevittnat hur en person mördat hela min familj så blir jag ändå straffad om jag sedan söker upp personen och avrättar honom… eller henne. Vi har lagar som ska följas och två fel gör inte ett rätt. Den misstänkte har rätt att bli prövad i domstol, alla parter ska ha rätt att säga sitt oavsett hur hemsk brottet är. Detta får man icket tumma på under några omständigheter för detta är en stor grund i samhället och är detta inte orubbligt så riskerar man att rasera samhället.

Jag förstår att det hade varit riskabelt att tillfångata bin Laden. Jag förstår att det då hade funnits risk för terrordåd och gisslantaganden för att tvinga USA att släppa honom, jag förstår att en utgången på en eventuell rättegång hade varit solklar och att han med all sannolikhet hade fått dödsstraff men det är ändå inte ok. Det är inte ok!

Det är ett primitivt sätt att skipa godtycklig rättvisa och det är inte accepterat av medborgare att göra så och då ska, banne mig, inte en stat göra så heller! Vad sänder det för signaler?! ’Ta lagen i egna händer och gör som du vill om du vet med dig att du har rätt’ och så vill vi fan inte ha det för det är så många som tycker sig veta att de har rätt. Det var ju, för fan, det Usama gjorde 11 september 2001!

Wikipedia om lynchning:

Lynchning är ett slags i Nordamerika tidigare förekommande egenmäktig rättskipning, varigenom straff omedelbart utkrävdes av en (verklig eller förmodad) förbrytare i mer eller mindre ordnade former utan laga rannsakning och dom. I allmänhet bestod straffet i hängning.

Begreppet uppkom efter amerikanska revolutionen, där det fick namn efter överste Charles Lynch, som lät använda metoden mot kriminella och personer som stödde britterna.

Det har senare associerats med bland annat Ku Klux Klans mord på afroamerikaner.

För övrigt är jag väldigt mycket emot dödsstraff eftersom det inte går att göra ogjort ifall den dömde visar sig vara oskyldig och när brottet är tillräckligt grovt så är dödsstraff för lindrigt. Personligen skulle jag hellre ta en kula i skallen än att ruttna bort isolerad i en cell resten av mitt liv.

Jag skulle kunna satsa en slant på att Bäckgatan har varit en av de mest trafikerade gatorna i stan idag. Jag skulle snäppa förbi efter jobbet för att lämna sista deklarationspapperen på Skatteverket men det var inte helt lätt. Tydligen hade resten av befolkningen i den här kommunen tänkt precis samma tanke. Det var trafikkaos och bilar backade rätt ut på gatan, gjorde u-svängar trots att de fick möte, parkerade på trottoaren och en del till och med i bredd. Om någon företagare skulle vilja nå ut till en stor skara skelleftebor så är tipset att stå utanför skatteverket på deklarationsinlämningsdagen och dela ut flygblad eller annan reklam.

Ringde barnhjärtmottagningen idag för att höra om de har tänkt göra någon uppföljning på Timothys medicinknaprande. Om ca tre månader kommer han att få komma dit för ett arbets-ekg igen. Jag fick också veta att han har haft lite högt systoliskt tryck de senaste gångerna han varit på koll. Lite för högt för hans ålder, kring 150. Han har haft väldigt lågt diastoliskt tryck, kring 50, men det är tydligen inget ovanligt för dem som har det hjärtfel han har. Jag frågade om inte det höga övertrycket kunde vara ett ’vitrockstryck’ eftersom det var så stor skillnad mellan övertrycket och undertrycket. Stor skillnad kan bero på tillfällig stress och en del blir helt omedvetet lite stressade när de är på sjukhus (det är det som kallas vitrockstryck). Läkaren misstänkte också att det kunde vara på det viset så hon bad oss kolla hans tryck hemma ett par gånger under de närmaste tre månaderna och ringa och meddela dem resultatet.

Jag berättade att jag också har extraslag vid ansträngning ibland, så pass att jag känner det och blir tillfälligt yr, och frågade om det kunde vara något han ärvt av mig. Hon förklarade att de flesta ofarliga extraslag beror på knas i förmaken men hans beror förmodligen på något knas i kamrarna. De extraslagen kan ge värre besvär och istället för att bara bli yr en liten stund (som jag blir) så kan han svimma. Dessutom belastar det kamrarna i onödan och det är det de vill försöka medicinera bort.

Grinchen… tja, jag har nog funderat klart på honom för den här gången och kommit fram till att långt där inne i hans lilla skallhåla, bakom där frontalloberna hade suttit om han hade haft en normal cerebralutveckling, så finns finns en tanke, kanske inte medveten men ändock, på att hämnas på mig och det enda sättet han tror att han kommer åt mig är genom att försöka vända Amanda mot mig. Han har chansen att skapa en relation med sin dotter men eftersom han inte verkat ha utvecklats alls socialt eller emotionellt sedan tonåren så tar han inte den chansen. Nä, istället passar han på att försöka fortsätta bråka med mig och använda henne som verktyg. Ett ynk som slår undan benen på sig själv genom hela livet och skyller alla sina misstag på allt och alla utan att kunna ta ansvar för dem själv eller lära sig av dem. Jag är väl, som vanligt, en ondskefull människa men jag tycker att människor som är så sorgliga och tragiska som han, som man ändå inte behöver tycka synd om för de har sig själva att skylla, är så befriande att se på något sätt. Man inser att man är inte en så misslyckad individ ändå trots en del motgångar.