Kalis cyberhem

Jag fick ett samtal idag av Grinchens morfar. Jag är kan naturligtvis inte vara riktigt säker på att jag tolkat honom rätt men som jag uppfattade det så var budskapet att jag skulle tillåta att Patsy tog hand om Amanda minst ett par timmar varje vecka i hemma hos sig utan att jag fick närvara. Om jag inte tillät det så skulle all kontakt med Amanda upphöra vilket då jag skulle anses vara skyldig eftersom jag skulle ha lovat för ett år sedan att jag nu skulle tillåta detta.

Min motvilja att tillgodose deras krav var dessutom orsaken till  Patsys dåliga hälsotillstånd. En liten bakgrund: Patsy har berättat att hon har diskbrock som lett till att skelettbenen i fötterna splittras och kryper ut genom fotsulorna så att hon får svårt att gå, benen i fötterna lägger sig också omlott under natten så hon kan inte stå på morgonen, hon har domningar och känselbortfall i delar av kroppen, främst i armarna, hon drabbas av plötsliga yrselanfall och upplever att det snurrar i ena halvan av huvudet och dessa anfall leder till kräkningar, blackouter och sjukhusvistelser. Någon riktig diagnos har hon inte fått utan buden varierar, stroke har nämnts och just nu talas det om fibromyalgi och naturligtvis är hon också reumatiker. Jag tvivlar på att hennes sjukdomar skulle lindras av att träffa Amanda utan mig, särskilt med tanke på att hon klarade sig alldeles utmärkt utan att söka den minsta kontakt med Amanda i sju år. Jag inte så positivt inställd till att släppa i väg Amanda med Patsy som chaufför efter att hon berättat om sina blackouter. Visserligen tror jag att hon ljuger som en häst travar om sina sjukdomar. Frisk är hon inte men hennes sjukdomar är mer av den mentala arten och förvärras troligen på en långvarig överkonsumtion av destillerade drycker.

En annan sak som får mig att tycka att hela är olustig är den utpressningstaktik som nu fler än en i Klanen kör med. Den finns ett fåtal människor som jag kan skicka iväg barnen ensamma med, vilket jag också förklarat för dem, men detta kan de inte respektera utan försöker ändå hota och manipulera sig till detta genom att antyda att kontakten med Amanda kommer att brytas om jag inte går med på deras krav. Att antyda att Patsys hälsa hänger på att hon får träffa Amanda på det sätt Patsy vill tycker jag är lite väl magstarkt. Amanda ska inte behöva känna sig skyldig att umgås med Patsy för att hennes hälsotillstånd annars skulle förvärras, det är helt enkelt orimligt att lägga en sådan börda på en åttaåring. Att försöka tvinga fram ett umgänge genom att skuldbelägga… nä, jag backade genast inför dessa tendenser som jag uppfattar som mycket osunda och oetiska. Så länge det är Patsy och hennes sjukdomar som står i centrum så ser jag inga fördelar för Amanda att de umgås på tu man hand. Jag har en hel del tråkiga erfarenheter av Klanen och efter dagens samtal har jag förstått att jag har mer av den varan att vänta. Samtalet fick mig också att inse att det enda rätta jag kan göra är att inte ge vika för deras krav. Jag kan hantera att de försöker skuldbelägga och manipulera mig för jag är erfaren nog att kunna se genom och stå emot sådana konster så det är bättre att jag får ta den biten än att Amanda ska utsättas för det.

Om man tar två steg bakåt och betraktar det hela på lite avstånd så är hela situationen bisarr. Barnets farmors far ringer och kräver att barnets farmor ska ha ett regelbundet umgänge med barnet i fråga, ett umgänge som ska omfatta minst två timmar per vecka och detta efter att de vägrat träffa barnet överhuvudtaget under hennes sju första år. Jag är förmodligen den enda i Sverige som råkat ut för en sådan situation.

…ni stackare som har lyckats förirra er in på min sida. Själv har jag inte hunnit ha julafton än men det blir troligtvis idag, när barnen kommer hem, eller imorgon. Barnen får däremot tre julaftnar i år, en hos farmor och farfar, en hos mormor och morfar och en hemma… så rörigt kan det bli när mamma jobbar hela julhelgen men de tycker i och för sig bara att det är roligare med många julaftnar.

Två dagar före julaftonen fick jag en gigantisk julklapp av min chef på jobbet – han erbjöd mig sitt jobb. Här går det undan… i maj bad jag om att få en praktikplats där men fick sommarjobb, i september bad jag om att få förlängt ett par månader och fick både det och 1400:- i löneförhöjning, nu bad jag om att få fast anställning och får bli chef… jag ska nog inte be om något mer för jag vågar inte tänka på hur det skulle sluta.

Grinchen har varit här och avlagt sin årliga visit. Eftersom att jag inte hört ett ljud från honom sedan förra året så trodde jag att han inte skulle komma i år men han dök alltså upp till sist. Han verkade dock purken över att jag inte skulle sitta hemma under mellandagarna för han hade tydligen planerat att hälsa på Amanda då. Jag har vid ett flertal tillfällen talat om för den människan att om han vill slippa bli purken över att vi inte har tid men honom när han är i Sverige så borde han kontakta mig så att vi tillsammans kan komma överens om när det passar oss båda att han hälsar på. Julveckan är förmodligen den tid på året då jag är mest upptagen med både ”julaktiviteter” och övertidsjobb. fast det är klart, är man mer intresserad av att ställa till bråk än av att träffa Amanda så är julveckan det bästa alternativet…

Amanda (numera frisk) har varit på 50-årskalas idag. Patsy fyller år lustigt nog samma dag som farmor som också fyller 50 idag. Patsy har efter många om och men tydligen bestämt sig för att lära känna Amanda för att hon har förärat oss med tre besök den sista tiden. Patsys far som också plötsligt börjat besöka Amanda ville att Amanda skulle komma på kalaset. Så efter förskolan bar det iväg till till Patsy. Amanda hade dock hoppats på att få träffa Grinchens brorsdotter där. När det var dags att åka hem igen fick Amanda ett jag-är-sur-och-trotsig-utbrott och jag misstänker att brorsdotterns frånvaro utlöste det…även om Amanda skyllde allt på Timothy. Intressant skall bli att se om artigheten återgäldas när Amanda fyller 8 nästa år… det blir i så fall första gången någon från Klanen kommer på hennes kalas.

En liten fågel viskade i mitt öra att Grinchen numera har fast jobb på en personaluthyrningsfirma ( Grinchen från Manpower??) i Österrike och tjänar rätt bra. Jag antar att detta betyder att han inte längre kommer att komma till stan för att sommarjobba ett par månader per år. Vidare antar jag att det i sin tur medför att han träffar Amanda ännu mindre än han redan gör. Amanda själv säger varken bu eller bä om detta faktum för han har inte gett henne en chans att lära känna honom. Personligen skulle jag aldrig kunna tänka mig att tacka ja till ett jobb om det innebar att i princip all kontakt med mina barn upphörde, hur välbetalt jobbet än må vara….men det är ju bara min åsikt och alla prioriterar vi på olika sätt.

Farmor smet iväg till Kanarieöarna… men hon ska inte tro att hon kommer undan för det.