Som fan läser min blogg…

Skulle skriva ett svar på en bloggkommentar men det blev så långt att det får bli ett inlägg istället.  Jag börjar med att bemöta de mest uppenbart befängda påståendena.

När jag säger att man inte kan uppfostra ett barn på enbart kärlek utan att pengar är en del av föräldraansvaret så menar jag inte att barnet ska få det ena eller det andra, kärlek ELLER pengar. Ursäkta men det var ett ovanligt korkat påhopp av signaturen ’anonym’ att påstå att vår dotter kommer att få allt hon pekar på med ingen kärlek. I föräldraansvaret ingår att tillgodose barnets alla behov, emotionella såväl som materiella. Det är inte antingen eller! Klarar man inte av att tillgodose barnets materiella behov bör man inte skaffa barn. Kan man inte tillgodose de emotionella behoven bör man inte heller skaffa barn. Har man redan barn men inte förmågan att tillgodose barnets alla behov så är man inte en så bra förälder som barnet förtjänar om man inte ser till att åtgärda sina brister.

Så vitt jag har förstått så var min mormor sömmerska men jag vet inte vad min farmor sysslade med. Eventuellt var hon hemmafru men jag vet inte. Jag har inte träffat någon av dem eftersom de båda avled innan jag föddes. Skulle de läsa mitt inlägg skulle jag således inte skämmas, snarare bli väldigt förvånad.

Med mitt förra inlägg menar jag inte att det skulle vara fel att vara hemmafru. Är man hemmafru försörjs man av sin partner, inte av samhället. Förr var det vanligare att kvinnor var hemma och skötte barn och hushåll än att de förvärvsarbetade men nu är det svårt för en familj att leva på en lön om det inte är en lön som är betydligt högre än genomsnittet.

De jag pratar om försörjs inte av någon partner utan de lever på bidrag eller ekonomiskt stöd som sjukersättning, sjukpenning, socialbidrag, a-kassa, kas, bostadsbidrag etc. och alternerar mellan de olika bidragen och kombinerar dem för att få hop så att de kan leva på det och lever så år ut och år in utan att visa några som helst ambitioner att studera eller jobba utom då de kortare perioder tvingar jobba för att få förlängt bidrag.

Och de finns!! Det är definitivt ingen fördom jag har, som ’anonym’ påstår i sin kommentar. Jag känner personligen sådana. Som signaturen ’S’ påpekar så betyder dolda handikapp inte betyda att man totalt saknar förmåga att arbeta. Jag känner också personer med väl synliga och omfattande handikapp som arbetar så finns viljan finns möjligheten.

Jag har med egna ögon sett riktiga skräckexempel på utnyttjande av samhället då personer som ansetts sig vara för sjuka för att klara av att jobba utan bekymmer klarar av att spela diverse datorspel hela nätterna och halva dagarna, tillverka mat, smycken, eller annat hemma och sedan sälja det på marknader eller internet, jobba ideellt och svart för föreningar och företag, uppdatera sina facebookstatusar stup i kvarten och flera gånger dagligen skriva långa blogginlägg m.m och är man frisk nog att göra något sådant så klarar man definitivt av att exempelvis t.ex  sitta i kassan på konsum, åtminstone på deltid. Däremot skulle man inte ha tid att sitta vid datorn lika mycket, handarbeta, hålla på med föreningsliv och egna intressen och hobbies om man hade ett arbete och det verkar många gånger vara just där skon klämmer.

Det fräckaste jag sett var hur en med ’dolt handikapp’, som fått handikapphjälpmedel i form av en eldriven ställbar säng, annonserade ut denna säng för att hon behövde pengar till att bland annat uppgradera möblemanget som hade något år på nacken. Så de hjälpmedel, som bekostats med de pengar som jag och alla andra arbetande människor jobbat ihop, såldes bakom ryggen på försäkringskassan och pengarna gick till att byta ut de möbler, som var nyare än jag själv har råd med, till ännu nyare möbler. Är det så vi vill att bidragssystemet ska användas?

Jag tror inte att alla dessa är så fräcka så att de är fullt medvetna om att de utnyttjar samhället. De flesta tror nog att de verkligen är sjuka eller arbetsoförmögna på ett eller annat sätt. Går man hemma utan sysselsättning en längre period så blir man förslappad. Det blir jobbigt att ta sig upp på morgonen, knepigt att få sig i säng i tid, att göra ärenden känns som ett helt företag och man klarar inte av att ta sig för saker på samma sätt som innan. Man känner efter lite extra och får besvär med både det ena och det andra, man kan utveckla värk som man måste medicinera till och med. Så är det för de allra flesta men en del får för sig att detta är ett tecken på någon fysisk eller psykisk åkomma och anser att de faktiskt är så pass dåliga att de inte klarar av att jobba.

Att en läkare har bedömt att arbetsförmågan är nedsatt ser de som ett bevis för att de verkligen inte kan jobba men det betyder ingenting. En läkare är inte mer än människa och kan bli trött på gnället/tjatet och sjukskriva någon på väldigt lösa grunder. Fk kan missa att upptäcka att en sådan sjukskrivning är tveksam. Om fler personer ’tvingades’ att jobba så skulle de i långa loppet må bättre då deras krämpor beror på att de saknar sysselsättning.

Jag låter medvetet bli att känna efter varje gång jag kliver upp för att åka till jobbet. Jag mår skitdåligt på morgonen och längtar absolut inte till jobbet så om jag kände efter minsta lilla så skulle jag förmodligen känna att jag är sjuk och stanna hemma. Jag åker till jobbet och mår jag lika dåligt större delen av dagen så åker jag hem för då är jag sjuk ’på riktigt’. Även om det kan kännas motigt att ta sig till jobbet varje dag så mår man i längden bättre av att ha jobbat, träffat sina kollegor och gjort något produktivt istället för att ha gått hemma och dragit fötterna efter sig på bekostnad av sina medmänniskor.

Och som signaturen ’S’ är inne på, anser man sig vara så pass frisk att man tycker sig klara av att skaffa barn så saknar man definitivt inte arbetsförmåga…eller så saknar man totalt insikt i hur mycket jobb barn innebär. Den som klarar av att ha barn klarar av ett arbete.

Så jag ser inget fel i att vara hemmafru, eller ’lyxhustru’ som det ofta kallas eftersom det är få som har det så gott ställt att hela familjen kan leva på en lön medan den andra är hemma med barnen och sköter hushållet. Vill man vara ’lyxhustru’ så får man diskutera det med sin partner, som är den som då ska försörja en, och komma överens om en lösning som båda accepterar. Att gå hemma och leva på bidrag är att vara samhällets ’lyxhustru’, dvs min och alla skattebetalares lyxhustru och det är fan ingen som frågat mig om jag går med på att de skiter i att jobba och låter mig betala deras uppehälle!

Jag tycker att det är bra att det finns möjlighet att få bidrag och ekonomiskt stöd för den som behöver det. Jag tycker att det är skit att det finns parasiter som utnyttjar denna möjlighet felaktigt för sin egna egoistiska del och därmed hotar slå undan benen på de behövande, på skattebetalarna och hela vårt välfärdssamhälle.

10 kommentarer på Som fan läser min blogg…

  • Linda Carstedt skriver:

    Det finns en hel del jag håller med dig om men, det är inte bidrag du pratar om utan försäkringar. A-kassan, sjukförsäkringen är försäkringar och inget annat. Har man drabbats av sjukdom eller arbetslöshet ska man ha möjlighet att få ekonomisk hjälp vid omställningen till ett nytt arbete, behöver pengar för att koncentrera sig på att bli frisk och att hitta ett nytt arbete inte på hur man ska få mat för dagen.

    Bosdad och barn bidrag är något annat. Sedan att det finns människor som utnytjar systemet tror jag också med den stora delen gör inte det utan vill göra rätt för sig.

    Tack för att du rättar mig angående bidrag. Jag ändrade i texten och kallar det ’bidrag eller ekonomiskt stöd’. Större delen av de som har någon form av bidrag eller ekonomiskt stöd har det inte i onödan och vill göra rätt för sig, det tror jag med. Problemet är den klick som skulle kunna jobba men väljer att inte göra det utan istället parasiterar på samhället. Andra ser detta och hela gruppen blir misstänkliggjord och ifrågasatt. Ett strålande exempel är ju hur försäkringskassan stramat upp sina regler så att det drabbat de som verkligen är sjuka. Hade inte ’fuskare’ funnits så hade det inte funnits något behov för hårdare regler. Ett annat stort problem är att det sänker moralen. När man ser att någon, som är friskare än man själv är, får vara hemma med en ’evig betalt semester’ så är risken stor att man själv börjar slira på principerna lite och själv också vill ha en ’soft tillvaro’. ”Varför jobba och slita när man uppenbarligen kan få pengar ändå??” och ”Om han/hon har fått så ska jag också ha för jag förtjänar det mer”. Om allt fler väljer att inte jobba, för i det fallet är det ett val, och istället anser att samhället ska försörja dem så kommer det inte att finnas tillräckligt med pengar för det och det drabbar de som verkligen behöver ekonomiskt stöd och har för avsikt att komma tillbaka till arbetsmarknaden. /Kali

  • Peter B skriver:

    Well put.
    Mååååånga sjukskrivna människor kan utföra arbete. Det gäller bara hitta vad, och ha VILJAN att hitta ett. Kan man sitta på FB hela dagarna och uppdatera så kan man hitta kontorsjobb där man ska sitta och uppdatera en databas med data. Samma moment, bara betalt. Herregud fínns folk utan armar som sitter och arbetar.
    Det farliga är psykiska sjukdomar. Med negativt tänk och dåligt självförtroende så kan man bli betydligt mkt sjukare än man egentligen är. Man blir rädd för att ens försöka, och kryper in i sitt skal och använder sin sjukdom som ursäkt för att inte behöva försöka ens. Man övertalar sig själv att bli sjuk i princip. Om då blir man det också.
    Sen kanske man inte kan jobba 8 timmar per dag. Men bara att jobba 2-4 timmar per dag gör stor skillnad både för ens egen självförtroende, och även för landets kassa, som blir allt mindre o mindre

    Precis! Jag tror också att man blir sjuk av att vara sysslolös, åtminstone kommer man själv att vara övertygad om att man är sjuk. /Kali

  • Monika skriver:

    Skriver under på vartenda dugg! Är själv ”för sjuk” för att jobba egentligen, men inte tusan mår jag bättre av att INTE jobba. Jag har RA sedan 1998 och vissa dagar tar jag mig med nöd och näppe ur sängen. Många gånger har jag fått ringa mina föräldrar så att (när barnen var mindre) kom och klädde dem och fick iväg dem till dagis/skola. Många gånger har jag sovit bort mina dagar pga värk. Men har jag blivit friskare??? Har ett under skett? Nej, men för mig är det inte ett värdigt liv att gå hemma och känna mig sjuk. För mig är det ett värdigt liv att jobba och jag är mer än övertygad om att även om inte alla kan jobba heltid så kan de allra flesta jobba några procent. Det finns möjlighet att anpassa både arbetsuppgifter och arbetsplatsens ergonomi.

    Orkar man sitta och farma på FB i timtal så orkar man ju ett lättare kontorsjobb.
    Bra rutet Kali =)

    Nu har ju du ett ’riktigt’ jobb men det kan vara knepigt att hitta ett jobb som passar en om man har funktionshinder. Där har ju du gjort något som många fler skulle kunna göra – startat ett litet företag. Då kan man jobba med det man klarar av att göra när man känner att man orkar.

    Den person som jag skrev om som sålt de hjälpmedel som försäkringskassan betalt påstår sig också lida av RA. Under sitt snart 40-åriga liv har hon inte jobbat många dagar men hon har tydligen ansett sig vara tillräckligt fysiskt i form för att ta hand om barn för hon har avlat fem barn med fyra olika män. Jag höll på säga att det finns inte ord får sådana människor men det finns visst ord. ’Slödder’ är ett av dem. /Kali

  • Gittan skriver:

    Du är så jävla bra Kali!!!!

    😉 Tack! /Kali

  • Patrik skriver:

    Det är så typiskt rika giribukar som du och dina vänner att ej vilja dela med sig av kakan.. Det finns andra som förtjänar att ha det bra även om de ej fått fina utbildningar och höga löner. Moderaterna har snart fått som dem ville för man får ju ej ens vara sjukskriven om man är döende längre så nu är du väl nöjd! Jag håller med den anonyma tjejen om att du borde skämmas dom sprider sånna fördommar. De är säkert många som kommer att sluta följa din blogg nu i alla fall jag kommer att göra det. Du är slut i blogg världen!!!!

    Jag vill börja med att säga att jag är glad att du håller med ’den anonyma tjejen’ för ni skriver från samma dator och är med största sannolikhet en och samma person. Det är väldigt bra om man åtminstone är överens med sig själv. Vill också påpeka att det ingenstans framgick vilket kön den anonyma personen var men säger du att det är en tjej så måste jag tro dig eftersom det förmodligen är du. Och ’fördomar’ stavas med ett m vilket du också kan hälsa den ’anonyma tjejen’ eftersom hon stavade ordet lika illa.

    Jag är inte ’rik’, jag har inga vänner som är förmögna så vitt jag vet, jag har inte röstat på moderaterna och jag har aldrig haft gjort mig ett namn i ’bloggvärlden’ så om jag är ’slut’ i ’bloggvärlden’ eller inte rör mig inte i ryggen. Är du på riktigt eller driver du med mig??

    Förbannat intressant ordval du använde dig av – ’förtjäna’. Om man kollar synonymer till ordet ’förtjäna’ så finner man tjäna, skaffa sig lön, få som lön, förvärva, få i vinst, vinna, håva in, vara värd, vara förtjänt av. Vem har förtjänat att ’ha det bra’, den som slitit sig genom fem, sex år eller mer i skolan efter grundskolan och/eller arbetat sig till en bra lön eller den som mest högljutt ömkar sig själv och lägger ner mer energi på att hävda sin rätt att få betalt för att göra ingenting än vad som skulle behövas läggas ner på att utföra ett riktigt jobb? Varför ska någon som inte varit med och bakat kakan, och inte ens ville vara med fast förmågan fanns, få ta del av den?

    Det låter som att du tycker att man kan förtjäna en sjukskrivning. Det kan man inte. Sjukskrivning är en naturlig följd av att man drabbats av sjukdom eller skada. Andra bidrag och ekonomiska stöd är också följder av att man drabbats av något negativt som arbetslöshet t.ex. Det är inget man ’förtjänar’, det är ingen vinstlott att få bidrag.

    Och vad då ”ej fått fina utbildningar och höga löner”?? En utbildning får man inte utan den skaffar man sig och det är krävande och jobbigt att skaffa sig en utbildning. Höga löner är inget som kastas efter en viss kategori av människor heller utan man får se till att man i arbetsgivarens ögon är värd en hög lön vilket man knappast gör genom att sitta och pilla sig i naveln. Du verkar ha en jävligt skev uppfattning om människor…

    Den som är oförmögen att arbeta på grund av sjukdom eller skada har rätt till sjukskrivning. Döende är vi allihopa, det är bara en tidsfråga och fram tills det sker har de flesta av oss förmåga att arbeta. /Kali

    • Peter skriver:

      Hahaha .. jösses, vilken planet kommer ”Patrik” ifrån?
      Så dom som gjort sig en hacka ska dela med sig för … dom mindre lyckligt lottade förtjänar det?
      Finns ett ordspråk som heter: Man får vad man förtjänar. Passar in bra på många, inte alla dock.
      Gick själv ut gymnasiet med 2.1 i betygssnitt. Behöver inte tillägga att det var rätt jävla dåliga betyg på den tiden.
      20 år senare sitter jag med 151 högskolepoäng och jobb inom IT-världen. Jobb har jag haft nästan hela tiden, genom att leta själv och inte förlita mig på AF och sån dynga. Den som vill, tar för sig, och gör något av sitt eget liv, kan lyckas få det helt ok. Är inte rik, är inte fattig. Jag klarar mig. Och det för att jag inte lutat mig tillbaka och väntat på att någon annan/samhället ska ta hand om mig.
      Moderaterna har sett till så landet inte hamnat i samma kris som Grekland o Spanien pga att alla ska ha bidrag istället för att bidra med något. Sen drog dom åt lite för mkt, men anledningen beror på bidragsfuskarna. Utan dom skulle dom inte behöva dra åt svångremmen så jädrans hårt.

      Dör gör vi alla, frågan är bara när. Och den tid jag har lever jag hellre åt att göra det så bra som möjligt för mig själv och mina barn, på egen hand, och inte förvänta mig att alla ska ge sina egna ihoptjänade pengar till mig bara för sakens skull… Dom som behöver ”bidrag” (försäkringspengar väljer jag att se det som) och förtjänar det ska absolut ha det. Dom som utnyttjar systemet för att dom är för lata att göra något åt saken, eller förväntar sig att kunna handla på NK varje dag utan att behöva jobba, kan flytta ner till Pakistan eller Afrika. Då kommer ni få något att gnälla över.

      Jo, det är ju så här att man får den tillvaro som man skapar åt sig (och sina barn). Det finns, som du antydde, länder där inte alla har samma möjligheter att förändra sitt liv om de skulle vilja. /Kali

    • Elin skriver:

      Är man inte mer girig om man vill ta pengar från skattebetalarna som man inte har rätt till och genom det försämra för de som verkligen behöver pengarna? Jag har inte läst någonstans att Kali är emot att betala skatt, det handlade väl om de som utnyttjar systemet och får bidrag fastän de i själva verket kan arbeta.

      Ang. ”ej fått fina utbildningar”, vilket århundrade lever du i. I Sverige är det gratis att studera på universitet och högskola, samt att alla (åtminstone under 45 år) kan få förmånliga studielån och har därför möjlighet att skaffa sig en utbildning om man vill.

      Alla kommer inte att ha lika mycket i lön, och det kanske inte alltid är rättvist. Men alla som kan arbeta har möjlighet att få en lön för att åtminstone försörja sig själva, och det var väl det det hela handlade om. Att försörja sig själv istället för att leva på bidrag OM man har möjlighet…

      Jag tycker inte att det är sexigt att betala skatt, som Mona Sahlin så käckt kläckte ur sig, men jag gör det utan att klaga i alla fall 😀 /Kali

  • Monika skriver:

    Fast nu har ju jag även ett ”riktigt” jobb på 75%. Började på 50% i mars i år, ökade i augusti till 75% …utan försäkringskassans inblandning. Ett jobb jag sökte, ett jobb jag fick….På mina egna meriter. Och jag har dagar då jag funderar på om jag överhuvudtaget ska ta mig dit, men dit tar jag mig på ett eller annat sätt för jag VILL!!! Och med en värktablett och lite ”jävlar-anamma” så går den dagen också!

    Jag skulle kunna få ut pengar från FK och gå hemma och hänga läpp, men jag VILL INTE!

    Det är väl just ’jävlar anamma’ som vissa saknar och eftersom ingen kommer att mata dem med det så gör de inget åt sin situation. Det är bekvämare att göra ingenting annat än att gnälla över vilket skitsamhälle vi lever i som betalar ut så lite i bidrag och ekonomiska stöd. /Kali

  • Patrik skriver:

    Du tror du är så himla smart och rolig men du vet ingenting om hur det är i verkligheten. Det är bara så lågt att ni som är rika ska klanka ner på dem som är fattiga hela tiden och du hade aldrig klagat om det var rika som fick bidrag.

    Nämen?!! Är du kvar än? Jag tyckte att det stod att du inte skulle läsa här mer 😀

    Jo, jag är ju väldigt smart som fattar att två likadana ip-nummer förmodligen är en och samma person *ironi*. Vilken verklighet menar du? Min eller din? Jag är INTE rik. Min förmögenhet är lika stor som ditt förstånd uppenbarligen är, dvs obefintlig.

    Jag klankar inte ner på de fattiga utan på de som väljer att inte jobba för att istället leva på olika former av bidrag och ekonomiska stöd. De blir naturligtvis inte rika på det men det är ju jävligt självvalt. För mig spelar det ingen roll vilket samhällsklass bidragstagaren kommer från för tycker jag att de fått bidrag på felaktiga grunder så kommer jag att gnälla. Håkan Juholt räknar du väl knappast till de ’fattiga’ och han gnällde jag ordentligt på den 8 oktober.

    • Peter B skriver:

      Vid vilken nivå är man ”rik” i dina ögon ”Patrik” ? Mer än 500 i månaden?.. 10.000?.. 20.000?
      Rika får bidrag. Juholt fick en jävla massa bidrag tex .. helt lagligt.
      Du verkar mer ha fastnat i ”rika och fattiga” tänket. Är kanske enklast så, så slipper man tänka efter själv.

      Det är ju helt klart lättare att sätta sig ner på arslet om gnälla över ’systemet’ än att försöka göra något åt sin situation på egen hand. Jävla offermentalitet som är allt annat än produktiv… /Kali

  • Kommentera

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *