Språkpolisen

Ja, jag är språkpolis och jag är inte någon liten sketen assistent eller inspektör inom Språkpoliskåren utan jag är språkpolisintendent! (Se gradbeteckning till höger.) Språkpolisintendent med fascistoida drag måste jag nog erkänna.

Jag är fullkomligt förfärad över den språkkriminalitet som råder på bloggar, i forum, på facebook och i andra sammanhang där man kommunicerar skriftligt, en språkkriminalitet som verkar öka dessutom. Människor som faktiskt kan uttrycka sig i tal så att de både gör sig förstådda och inte låter alltför inavlade misshandlar språket å det grövsta. Eftersom de bevisligen kan uttrycka sig någorlunda i tal så tror jag att de gör det medvetet och med berått mod. Varför?! Varför gör de då på det viset? Ja, det är den stora frågan, vad är det för ondskefulla avsikter som ligger bakom den systematiska språkmisshandel som man ser? Jag tror att det är hat, det är ett hatbrott. En form av grammatisk rasism har vuxit fram och breder ut sig. Detta har till och med börjat avspegla sig i media där man kan hitta språkmisshandel både i nyhetstidningar, undertexter på tv-program och filmer etc.

Några av de ord och uttryck som oförtjänt råkat värst ut för denna rasism är:

Dem – exempel ”Dem kommer hem snart”. NEJ!!! Dem kommer inte hem, de kommer hem!

Enda – som i ”det enda jag vill”, envisas många med att stava med ä. Ända är något helt annat… Korven har två och hur vi än vänder oss så har vi den bak så om man skriver ”det ända jag vill” så blir det samma sak som om man hade skrivit ”det arshål jag vill” och det kanske inte är vad man menade.

Egentligen – men hur svårt kan det vara att stava till det?! Jag gjorde en sökning på google.se och fick ca 284 000 träffar på igentligen och 3 370  träffar på den än värre stavningen egenterligen och skrämmande många (3 240 st) på igenterligen. Vad är vitsen med att lägga till en extra stavelse? Gör man det för att det låter märkvärdigare om det är fler stavelse eller är det ren okunskap? Vilket osökt får mig att tänka på…

Äntligen – som inte sällan stavas entligen. Precis som med egentligen så envisas en del med att klämma in en extra stavelse så att det blir änterligen eller enterligen. Gör man en sökning på dessa ord som har fått en extra stavelse så är det inte de sidor där snillen spekulerar som man får upp i träfflistan. Inte heller begåvningsreservens webbplatser utan det är ett helt annat klientel som har en förkärlek för att göra sådana krumbukter med de orden…

Plus – ordet för tecknet + stavas med ett s och inte pluss. Så är det bara!

Dammsugit – många skrivet dammsugat eller till och med damsugat. Verbet böjs suga, sög, sugit vilket de flesta verkar ha koll på men där man sätter damm (eller dam) framför så slår det tydligen slint i hjärnan. Anna Anka är en sådan som verkar ha tillräckligt många trasiga lödningar för att på fullt allvar säga ”Jag har sugat av min make” men annars så tycker jag inte att vi ska böja verbet på det viset.

Nåt – kortformen av något blir samma sak fast utan ’go’, alltså nåt. Inte nått för det är perfektformen av nå (nå, nådde, nått) så när någon skriver t.ex ”Jag har nått i fickan” brukar jag tänka att det är ju bra att man inte har sina fickor längre bort än att man faktiskt också når dem.

Olika misshandelstekniker:

Stor bokstav i början av veckodagar och månader. Strängt förbjudet i svenska! Det är i bland annat engelskan som man alltid skriver veckodagar och månader med stor bokstav men i svenskan ska man bara göra det om ordet står först i en mening. En del verkar tro att det ska vara stor bokstav i början av diverse substantiv också men det är i tyska språket som substantiv skrivs med stor bokstav i början. Det heter alltså inte ” Vi äter PannkakaTorsdagar”. FY PÅ ER!!

Särskriva. Om du är en sådan som ”… äter Pann kaka på Torsdagar” så borde du få dödsstraff.

Dissa possessiva reflexiva pronomen när det gäller tredje person – äckligt vanligt att folk gör detta. Exempel, ”Hon jobbar hårt för hennes grammatikbetyg” heter det om hon som jobbar gör det för att en annan ska få bra betyg. Om hon jobbar för det egna betyget så blir den korrekta meningen ”Hon jobbar hårt för sina grammatikbetyg”. Skulle man översätta dessa två meningar till engelska så blir de identiska så jag undrar om även detta felaktiga användande av possessiva pronomen är något ofog som kommer från engelskan.

Missbruk av skiljetecken – Punkt ska vara i slutet av en mening och det ska vara en punkt. Om man ska visa att meningen är ’ofullständig’ kan man sätta ut tre punkter, varken fler eller färre. En del skriver inget annat än ofullständiga meningar (tydligen) för de har multipla punkter efter alla meningar och ofta fan så många fler än tre. Man får då ett intryck av att personen som skrivit är en väldigt förvirrad och ibland rätt efterbliven typ.

Frågetecken och utropstecken används i slutet av meningar där det är lämpligt och återigen är ett tecken standard. Om man vill trycka på sin fråga eller sitt påstående kan man skriva dubbla ?? eller !! och om meningen man skrivit är någon slags korsning av fråga och påstående kan man använda ett av varje så det blir ?! eller !? men inte en hel rad !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! eller ???????????????? eller en hel gyttrig rad med frågetecken och utropstecken !!!??!??!?!?!??!!?!?!!!!!???!??!??!?! för det ser förbannat iq-befriat ut!! Där satte jag två utropstecken för det menar jag verkligen.

Komma ska sättas ut i långa meningar för att visa läsaren vart man ska göra paus och för att på en mjukt sätt avgränsa satser i en mening där punkt skulle bli ett för abrupt avbrott. Helst ska man undvika långa meningar och komma får inte ersätta punkt. Komma ska inte stoppas in lite höttan böttan här och var i texten och definitivt inte framför konjunktioner (och, men, för, eller, utan etc.) vars syfte är att binda samman satsdelar och satser i en mening. Har man en konjunktion som binder samman så behövs inte ett komma som gör detsamma också. Trots detta är en del som skriver helt ’kommatosa’ och trycker in komman så snart de ser ett blanksteg så texten ser ut att vara full av utsmetad flugskit. Den värsta formen av kommamissbruk jag sett är de som använde komman istället för punkter i slutet av en ofullbordad mening,,, och kanske till och med fler än bara tre på raken,,,,,,,,,,,,,,, Usch!!

Blanksteg ska användas mellan ord, dock inte mellan sammansatta ord så det blir läskig särskrivning av det hela. Blanksteg ska inte användas framför skiljetecken! Inte sällan ser man en punkt, ett frågetecken eller något annat skiljetecken som blivit avskiljt från sin mening och står helt ensamt efter ett blanksteg och känner sig övergivet och utfruset av de andra orden. Sådant är så tråkigt att se.

Jag skulle kunna hålla på i evigheter med att ondgöra mig över denna vidriga språkrasism men väljer att avrunda här. Språkrasismen verkar vara överrepresenterad i vissa grupper. Lågutbildade flerbarnsmammor, speciellt de som fick första barnet i unga år, verkar särskilt benägna att bli språkrasister. Ta en titt på misshandeln av språket på familjeliv.se så får ni se hur illa behandlade våra stackars oskyldiga ord blir där ute. Det är ingen vacker syn.

2 kommentarer på Språkpolisen

  • Maria skriver:

    Hade ett liknande frispel i vår blogg innan Johan stängde ner den. What´s up with gittar, brölopp, medecin, ciggaretter, biblotek, resturang osv. Jag blir sjövild varje gång jag ser sådant. Sen ska vi inte nämna särskrivningar för då går jag verkligen igång.

    Jo, vi nämner särskrivningar så du kommer igång 😀 /Kali

  • Inez Lundin Sjöberg skriver:

    Får man säga att språkpoliser också gör fel?
    ”Komma ska skrivas ut i långa meningar för att visa läsaren vart o.s.v.”
    Du menar väl var istället för vart.

  • Lämna ett svar till Inez Lundin Sjöberg Avbryt svar

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *