Jag började fundera på en sak idag. När jag klafsade omkring i dejtingträsket (dejtingsidorna på nätet) så hade jag i mina profiler angett att jag sökte någon som var lite äldre än jag, från 45 upp till 55-60 tror jag att jag hade skrivit. Jag fick flera meddelanden från karlar som var lite yngre än jag som undrade om jag ville ha en partner eller en pappa egentligen och hävdade att eftersom jag sökte äldre så måste jag ha vuxit upp utan fadersgestalt. OK… Jag kan inte påstå att jag haft en exemplarisk relation till min far men anledningen till att jag sökte mig till äldre var att jag inte ville träffa någon som ville skaffa barn utan var färdig med familjebildandet och sådant.
Men hur kan man tro att någon söker en partner i en viss ålder för att kompensera eller ersätta de bristfälliga relationer man själv haft med äldre (eller yngre?) familjemedlemmar?? Betyder det i så fall att en karl som helst vill vara tillsammans med en kvinna som är 5-10 år yngre (vilket är ganska normalt) sker sig till den ålderskategorin för att de har en komplicerad relation med sin lillasyster eller helt saknar en lillasyster? Är kvinnan i det läget egentligen ute efter en storebror? Är det en tvilling man saknar om man vill ha någon i sin egen ålder? Är det sig själv man har en knepig relation till om man är homosexuell och tillsammans med någon i sin egen ålder???
Lite läskigt tycker jag också att det är är att de tror något sådant. Det betyder ju i princip att de tror att jag ville hitta en fadersgestalt att ha ett amoröst förhållande med. Det känns lite för mycket incest för att det ska kännas speciellt lockande eller ens lite troligt.
Åldern spelar egentligen ingen som helst roll men man var tvungen att ange vissa sökkriterier i sin profil och det kändes troligast att den ålderskategorin skulle befinna sig i samma fas i livet som jag eftersom jag fått barn när jag var väldigt ung och kände mig färdig med den biten. Gregory är två år yngre än jag så jag skiter väl i åldern… eller kompenserar för avsaknaden av en lillebror, vad vet jag…?
Enda gången en större ålderskillnad kan vara läskig är när någon ’äldre’ är tillsammans med en tonåring. Visst kan man ha mycket gemensamt… för tillfället… men tonåringens personlighet är fortfarande under utveckling och kommer förmodligen (förhoppningsvis) att förändras en hel del innan vuxen ålder (vilket jag anser är vid 20-25 typ). En som är 30, 40 eller äldre har förmodligen ’mognat’ klart så därför brukar sådana förhållanden vara dödsdömda – när tonåringen blir vuxen är han eller hon liksom mognat ifrån än den 30-plusare (eller äldre) som för länge sedan har stagnerat på en nivå som tydligen passade en tonåring. Men om alla inblandade är vuxna är stor ålderskillnad inga problem. Viktigare är nog att man är i samma fas i livet.