Det finns en liten klick människor som aldrig någonsin söker sig till sjukvården fast de egentligen skulle behöva det. Det finns också en liten klick människor som ständigt söker sjukvård trots att de inte alls behöver det. En del av dem är personer som vill bli sjukskrivna för att de inte vill jobba eller som vill ha mediciner som de inte behöver men blivit beroende av. Detta fick mig att fundera över en sak. Många berättar om allt de gör för hela världen på facebook och i bloggar. Ponera att en läkare har en återkommande patient med icke objektifierbar smärta, alltså läkaren kan inte se eller känna något avvikande, inga prover visar på något fel och det finns överhuvudtaget inga fysiska ’bevis’ för att patienten har ont men han eller hon säger att han eller hon upplever smärta. Svår smärta dessutom som omöjliggör arbete och eventuellt kräver behandling med beroendeframkallande mediciner. Patienten säger sig ha så svår smärta att han eller hon mest ligger hela dagarna och knappt klarar av sitt vardagliga liv. Hänger ni med än så länge? Bra.
Ponera då vidare att läkaren hittar denna patints blogg eller facebooksida och där läser att patienten är väldigt fysiskt aktiv. Läkaren får se bilder på hur patienten utför vissa fysiska saker som han eller hon under läkarbesök uppgett är helt omöjliga att göra på grund av den påstådda smärtan. Låt säga att läkaren ser att patienten säljer hjälpmedel som bekostats av försäkringskassan för att patienten är så handikappad av sin smärta. Läkaren skulle i princip hitta bevis för att patienten simulerar. Så min fråga är – är det ok rent etiskt av en läkare att ’snoka’ på nätet och ta reda på sådant?
Jag frågade Gregory. Han gav ett väldigt tvetydigt svar. Å ena sidan så är det viktigt att läkaren får all information som finns om patientens sjukdomstillstånd men å andra sidan så är det viktigt att relationen mellan patient och läkare inte skadas. Han menar att den skulle skadas ifall patienten fick veta att läkaren sökt fram bevis för att patienten simulerar. Han sa också att det är inte säkert att det patienten säger vid läkarbesöket är lögn, det kan lika gärna vara det som skrivs på facebook eller i bloggen som är lögn… för att patienten vill visa sig hurtig och ’duktig’ inför vänner och bekanta. Han menade att det patienten säger vid läkarbesöket är de uppgifter som läkaren ska fatta sina beslut utifrån. Punkt slut.
Jag fick ett intryck av att han menade att det var oetiskt av en läkare att läsa patienters bloggar och facebooksidor så jag frågade vad han skulle göra om han hade en sådan patient och själv läst dennes blogg eller facebook och det verkar på det som skrivs på de sidorna att patienten är en simulant. Skulle han fortsätta skriva sjukintyg till patienten då? Förvånande nog var svaret nej. Han skulle först försöka lirka ur patienten om det eventuellt kunde vara så att patienten överdrev sina smärtupplevelser och om patienten vidhöll att smärtorna är så svåra att han eller hon knappt klarar vardagen så skulle han fråga om han eller hon fick hjälp av någon, vem i så fall och sedan skulle han kontakta den personen för att verifiera det patienten sagt. Han skulle alltså inte alls utgår enbart ifrån det patienten säger…
Det är en knepig situation. Vad tycker ni? Själv tycker jag att det är helt ok att en läkare ’snokar’. Simulanterna är få men finns ändå och de skapar en misstro mot andra med samma symptom som faktiskt är sjuka på riktigt. Dessutom upptar de resurser som skulle kunna gå till någon som verkligen behövde dem.
All offentlig information är information tillåten att använda. Det är min åsikt iallafall.
I detta fall så har personen dessutom själv lämnat ut informationen och då har jag svårt att tycka att det skulle vara oetiskt av någon att ta del av den. /Kali