Vi åt på Bryggargatans restaurang igår. De har ändrat menyerna sedan sist vi var där och jag tog sjurättersmenyn för att få smaka på så många rätter som möjligt. Det är helt otroligt hur gott saker och ting kan smaka när någon som kan laga mat har tillrett det… och inte jag 😉
Vi började med varsitt glas husets mousserande och bjöds på en aptitretare som var gravad forell. Väldigt gott! Naturligtvis…
Jag åt och drack;
Rökt tjäder med jordärtskocka, lingon, kantarell och brioche
Vin: Riesling Patergarten, Alcase, Frankrike.
Köttet var kanske inte så mört som jag hade väntat mig men det var väldigt gott. Vi började fundera om all mat är god om man serverar det i små portioner med en viss väntan emellan. Om vi aldrig hade ätit blodpudding för kanske vi hade lovordat en minimal mängd blodpudding om den serverades snyggt upplagt tillsammans med rårörda lingon och annat smaskigt.
Kungskrabba, pilgrimsmussla och rotselleri
Chenin Blanc, Paarl, Sydafrika
Den smörstekta kungskrabban kan man dö för! Men jag är en sucker för skaldjur så detta var förstås en rätt som fick igång mig.
Marulkskind, broccoli och havskräftsoppa
Vin: Sauvignon Blanc, Pouilly Fumés, Loiredalen, Frankrike
Gregory var lite skeptisk till att äta kind men kind anses ju vara fint kött från både nöt och gris så det hade jag inget emot. Däremot undrar jag hur stora kinder en fisk egentligen har. Och hur kom man på att man skulle äta det? Satt det ett gäng hungriga människor vid resterna av en uppäten fisk och någon sa ”Nämen, hörrni! Vi tar väl och smakar på ansiktet också?!”? Fisken var i alla fall väldigt god och broccolin var helt perfekt tillagad. Den hade förmodligen bara doppats i kokande vatten för det var väldigt fräsch och krispig.
Stekt kalv, kalvbrädd, sötpotatis, rostad vitlök och salviasky
Vin: Cabarnet Franc, Anjou, Loiredalen, Frankrike
Jag har aldrig ätit bräss förr och det var en riktig höjdare! De vid bordet bredvid började prata om vad bräss var för del på en kalv. Den ene föreslog att det var en del i hjärnan och de kom fram till att de skulle kolla på nätet när de kom hem. Brässen är en körtel som sitter bakom bröstbenet och är inblandad i immunförsvaret hos unga djur och människor. Hos vuxna vuxna är den tillbakabildad. Hos kalvar är det riktigt god och mör 😀
Ren, KarlJohansvamp, rödbeta och hasselnötter
Vin: Zinfandel-Shiraz, Maipo Valley, Chile
Reninnerfilén var gudomligt! Det var rött och smälte i munnen. Vinet var ett av de bättre jag druckit också. Gregory tyckte att det smakade gummi och det gjorde det. Jag tycker att det smakade hojklubbsverkstad med gummi och olja och det låter ju kanske inte så gott men det smakade verkstad på ett positivt sätt.
Getost, frukt och nötbröd, fänkålsmarmelad och rostad malt
Vin: Amarone della Valpoliciella, Veneto, Italien
Väldigt rolig efterrätt. Vi fick små, tunna skivor sirapsbröd med fikon och nötter i. Getosten hade rörts ihop med färskost och förpackats i små tuber så vi fick göra våra egna mini-mackor med fänkålsmarmelad, rostad malt från Kallholmens bryggeri och ostblandningen. Getostsmaken var tydlig så jag hamnade förstås i osthimlen.
Hjortron och karamell
Vin: Pineau des Charentes, Frankrike
Det vinet var ganska roligt och väldigt lyckat till efterrätt. Det var ett sött, vitt vin med cognac. Cognacsmaken gick inte att missa men den var inte lika skarp och ’spritig’ som cognac så det var väldigt gott. Rätten bestod av karamellglass, en mousse som jag tyvärr inte minns vad det var och en kula fryst hjortronröra med vanilj och lite annat, som täckts med ljus choklad. De hade vunnit på att välja en annan choklad för den var lite smörig och smakade inte så mycket choklad så det kändes inte som att den chokladen var av toppkvalité och den hade varit mycket godare med mörk choklad istället för ljus.
Precis som förra gången gick vi från Bryggargatan lagom mätta, lagom runda under fötterna och väldigt nöjda. Nu måste jag komma på ännu något som måste firas med ett besök på Bryggargatan.
Låter väldigt mycket alkoholhaltiga drycker med vidhängande mat, hur orkar man och med vad betalar man och hur mycket. Måste man som ”fattipensionär” med tunn börs inställa sig som diskare på stället.
Portionerna är små och det de häller upp i glasen är också en mindre mängd. Hade man fått ett fullt vinglas till varje rätt hade man förmodligen inte klivit upp från stolen sedan. Den enda nackdelen med den restaurangen är att det är lite dyrt, det försvinner några tusenlappar när man äter där, men gott är det! /Kali