En av många små fascister som jag har inneboende är piss-fascisten som tycker att det är vansinnigt olämpligt att urinera i det fria om det finns en toalett inom några kilometers radie. Jag kan inte alls förstå varför en del, oftast karlar… nä, det är fan uteslutande karlar, väljer att gå runt knuten för att kasta vatten istället för att gå in på toaletten. Ibland är det till och med närmare att gå in genom ytterdörren och till toaletten än att springa runt knuten på exempelvis ladugården för att pinka men ändå väljer många att göra det ute. Vad handlar det om?? Är det någon gammal instinkt som blivit kvar sedan människan hade sluttande panna och behåring på hela kroppen? Är det en djurisk revirmarkering??
Idag på jobbet skulle jag diska undan min kaffemugg innan jag skulle åka hem. När jag stod vid diskbänken i vårt fikarum och sköljde muggen så tittade jag ut över parkeringen. Då såg jag honom… Revirmarkeraren. Han stod på parkeringen, vid en motorvärmarstolpe, vänd mot havet och urinen glittrade i solskenet både på väg till marken och när det stänkte upp från gruset framför honom. Revirmarkören. Han kissade väldigt länge. Jag han både tappa hakan, samla upp den igen, förfasas över att han stod mitt på parkeringen och helt ogenerat tömde blåsan mitt på blanka eftermiddagen, besluta mig för att fota, fumla fram mobilen, få igång kameran, byta från filmläge, knäppa ett kort, zooma och knäppa ett till och sedan vänta ett tag tills han var klar och sedan knäppa ett till kort när stoppade tillbaka utrustningen i byxorna medan han vände sig om och gick iväg.
Nu har han markerat sitt revir, nu är det bara han som får parkera sin bil där.
