Kalis cyberhem

Nordea har jagat mig i flera år och vill att jag ska komma in och träffa min personlige bankman. Jag är en total ekonomisk analfabet och vill inte ha ett möte med någon som är proffs inom något som jag är helt rudis på för den personen skulle kunna lura på mig precis vad som helst. Jag vet ju hur dålig jag är på att förstå mig på allt som har med pengar att göra så jag håller mig från att teckna försäkringar, öppna konton, investera i fonder, aktier och annat för det är så lätt att blåsa mig och jag skulle kunna haverera min ekonomi fullständigt utan att ana det minsta lilla innan det var kört.

’Min personlige bankman’ har varierat under åren och nu har jag tydligen fått en ny igen. Jonas heter han och Skellefteå är en liten stad så det visade sig att han varit gift med en som jag gått både högstadiet och gymnasiet med. I slutet av förra året kontaktade han mig och ville träffas. Jag förklarade läget, att jag är ekonomiskt utvecklingsstörd och att min sambo därför är den som ’har koll på läget’. Så då trodde jag att han skulle ge upp men det gjorde han inte. Nä, istället tyckte han att vi skulle komma in på ett möte båda två.

Efter en hel del pusslande med tider så hade vi ett möte på banken i veckan. Lite intressanta saker dök upp. När huset köptes så var tanken att vi skulle köpa det tillsammans. Jag hade då Swedbank (som hette något annat då) och frågade dem vilket som var bättre, att jag sjölv köpte det eller att vi köpte det tillsammans. Gregory pluggade då och hade ingen inkomst men Swedbank tyckte att det lät lovande att han var i slutet av läkarutbildningen och ville absolut ha med honom på lånet. Så vi sökte lånet och fick avslag… för att Gregory inte hade någon inkomst. Jaha, men det var ju deras jävla förslag att han skulle vara med på lånet!! Så då försökte jag få låna själv men det fick jag inte heller… för att vi sökt lånet tillsammans innan. Moment 22 så det skvätte om det och hela situationen hade banken skapat.

Så jag blev förbannad på banken, knallade in på Nordea och sökte lånet till huset. Och fick det. Inga problem. Morsan borgade för topplånet och huset blev mitt. Vi har pratat om att Gregory också ska gå in som ägare på huset men det har aldrig blivit. Han har velat ganska mycket fram och tillbaka om det hela och jag tror att han tycker att det känns ganska bekvämt att veta att han inte har något ansvar över huset. Om saker och ting börjar jävlas – med huset eller mellan oss – så kan han backa ur och säga ”Det där är inte mitt problem”. Bank-Jonas upplyste honom om att detta också betyder att han inte har någon besittningsrätt. Jag kan alltså helt sonika ställa honom på bar backe om jag är grinig… bara för att jag känner för det.

Men det är ju tur att jag är så jävla snäll och inte skulle göra något sådant, hur grinig jag än är, och att jag dessutom erbjuder mig att skänka halva huset till honom. Bank-Jonas tyckte definitivt att Gregory skulle nappa på det så vi ska snacka med en jurist som ska få skriva ett gåvobrev på att jag skänker halva huset till Gregory.

En annan sak som bank-Jonas tipsade om var att vi skulle skriva varandra som förmånstagare på tjänstegrupplivsförsäkringen, TGL. Om någon av oss skulle trilla av pinn så får inte den andre automatiskt ut något på den försäkringen utan det går i första hand till barnen. Är man gifta så är det lugnt men som sambos så bör man skriva varandra som förmånstagare för annars kan det gå så illa att den efterlevande inte har möjlighet att bo kvar. När vi kom hem så kollade vi båda upp hur man går till väga för att ändra på förmånstagare på TGL-försäkringen och det var väl i och för sig inte sååå krångligt, man skulle fylla i en blankett, skriva ut den och skicka in den men vi är så förbannat lata och bekväma så det kändes lättare att tänka att vi ska nog överleva ett tag till och dessutom så tjänar vi så pass bra var för sig att vi skulle klara oss om den andres inkomst försvann. Mja… någon dag kanske vi tar itu med det…

Egentligen skulle vi skriva om ett huslån vilket vi tydligen gjorde och räntan blev lite lägre. Jag förstår inte riktigt hur det gick till men det hade jag inte förväntat mig heller. Bank-Jonas tyckte nog att vi borde baka in ett par mindre lån i husets hypotekslån för att få lägre månadskostnader och bättre ränta men det var inte vi så sugna på. Vi vill hellre betala av lån på mindre summor snabbt än att ha kvar lånen längre och betala under en mycket längre tid. Jag bad att få skrapa bort modern som borgensman på topplånet vilket inte skulle vara några problem. Det är bara knappt tio papp kvar på det lånet och banken tycker nog att jag inte längre behöver en borgensman för det. Bank-Jonas ville också prata pension och försäkringar med mig så han bokade in mig på ett nytt möte. Denna gång kommer inte Gregory att vara med. Uj, uj, uj, vad bank-Jonas kommer att kunna lura på mig en massa onödigheter…