Kalis cyberhem

En av markägarna som har mark mot sjön Trehörningen här i Vallen där vi bor har förvarat egendom på sin tomt. Detta har snöat över och skoteråkare har sedan, oavsiktligt, skadat denna egendom. Tydligen hände detta redan förra vintern men markägaren gjorde ändå inget den här vintern för att markera sin egendom så att skoteråkarna inte skulle köra över den. Så det hände naturligtvis igen.

Markägaren är förbannad över detta och vill förbjuda skoteråkning på sin egendom och han har tydligen en plan på hur han ska få stopp på det. Han har vid ett par tillfällen sagt till minst två olika personer att han tänker sätta upp taggtråd i huvudhöjd över skoterspåret. Om han vill sätta upp något för att varna skoteråkarna så att de inte kör på egendomen så vore skyltar, vimplar eller något iögonfallande mer lämpligt. Taggtråd är svårt att upptäcka och kommer man åkande på en skoter i annat är kryphastighet så hinner man förmodligen inte upptäcka taggtråden alls förrän huvudet separerats från kroppen. Så att avsikten med detta är att allvarligt skada eller till och med döda skoteråkarna är ställt utom allt tvivel.

Jag tror inte att det gäller de skoteråkare som kör längs den ’officiella’ skoterleden utan det gäller de som kör skoter på sjön Trehörningens norra strand. Ta det helvetes försiktigt!

Jag vet vem det är men vill inte gå ut med hans namn här. Jag vill bara varna alla så att ingen dräper sig på skoter på grund av denne dåre. Jag känner inte denne markägare så jag kan inte uttala mig om hur pass allvarlig han är i sina hot men en vuxen människa som inte bara uttrycker en önskan om att andra ska lida eller dö utan till och med uttrycker en önskan/avsikt om att själv se till att det händer har gått över gränsen för vad jag accepterar. Jag har förlorat en av mina bästa vänner för att hon försvarat en som hotat att döda, jag har avslutat kontakt med en släkting pga av dödshot och jag varnar definitivt allmänheten när jag får höra att någon uttryckt ett sådant här hot.

Tillägg:

Skoterleden har nu flyttats och lär vara tydligt utmärkt så ingen ska behöva riskera att köra över den arga markägarens mark. Så nu ska det vara riskfritt att köra skoter i Vallen, så länge man håller sig på leden i alla fall.

Förra helgen åkte Kroken på feber på lördagen. Hon verkade inte sjuk utan var lite tröttare än vanligt bara. Under söndagen hade hon feber så vi bestämde att Gregory skulle vara hemma med henne under måndagen. På tisdagen verkade hon ok så hon fick åka till dagis och vi åkte till jobbet. På eftermiddagen ringde dagis och berättade att Kroken hade feber igen. Mutter, mutter… Jag är den enda av oss som har på mobilen på dagarna och kan nås men Gregory var den som hade bilen så jag kunde inte göra så mycket. Efter några samtal så hade jag ordnat så att Kroken skulle få följa med grannen hem när hon hämtade sin son.

På onsdagen var jag hemma med ungen men sedan verkade hon vara feberfri så hon fick åka till dagis resten av veckan. Och så var allt frid och fröjd? Icket. I söndags tyckte vi att Kroken verkade lite varm så Gregory kollade tempen och hon hade 38 grader. Hm… Hon verkade inte det minsta lilla sjuk så vi kom överens om att inte säga något till dagis. Hög kroppstemperatur är ingen sjukdom i sig och inte heller ett bevis för sjukdom och vi tänkte att om vi berättar att hon haft 38 så kanske de på dagis kollar henne extra mycket och ringer om hon får lite högre temp. Hög temp kan man få av fysisk aktivitet och lite av varje och särskilt barn kan pendla väldigt mycket i temp helt naturligt.

Om man har en temp mellan 35,6 och 38,2 så är det helt normalt och det finns inga tecken på sjukdom om man inte har andra sjukdomssymtom. Många påstår sig vara ’lågtempade’ och tycker sig därför ha feber om de har 38 grader men kroppen är biologiskt anpassad för att fungera allra bäst i det temperaturintervallet så den ursäkten ’gills’ inte för man har inte mer feber än någon annan för det. Det är egentligen ganska märkligt… många säger att de är ’lågtempade’ och menar då att det är extra synd om dem eftersom de är mer lidande än alla andra vid lägre kroppstemperatur. Men det är fan ingen som säger sig vara ’högtempad’. Den ursäkten skulle jag ha testat när jag låg inlagd med lunginflammation med en envis feber och bara ville hem. ”Nä, ja e ju lixom högtempad å brukar ligga på kring en 38-39 grader så 39,5 är knappt feber alls för mej. Släpp ut mej nu!!”. Tror icket att det hade fungerat. Dessutom är jag inte ’högtempad’ utan brukar ligga strax under 37 i vanliga fall.

Men hur som haver… När vi skulle hämta Kroken på dagis berättade fröken att Kroken hade känt lite varm under dagen så tempen hade kollats och var 38,7. Hoppsan!! Men hon hade verkat pigg i övrigt. OK… På kvällen var hon ganska trött och somnade tidigt i vår säng. Vi lät henne stanna i vår säng. Misstag. Hon fäktade och yrade hela natten. ”NEJ NEJ NEJ!! BACKA BACKA BACKA! GÅ INTE DIT!!”, ”JAG VILL INTE HA DEN! JAG VILL INTE HA DEN!!”, rop på hjälp och andra panikyttringar varvades med diverse ljudeffekter som” pyssssssch”, ”mjauuuu”, smackanden och annat. Gregory gav upp vid tvåtiden och gick för att få lite sömn i gästrummet istället.

Så jag stannade hemma med Kroken igår. Hon är fortfarande inte speciellt sjuk, lite tät i näsan kanske men inte mer. När jag berättade för henne på morgonen hur hon hållit på hela natten såg hon mycket förvånad och road ut. Hon minns själv inget av det och verkade vara hur utvilad som helst… till skillnad från mig. Febern fortsatte hela dagen och jag är hemma med ’sjuk’ Krok idag också. Imorgon kommer hon att få åka till dagis. Hon verkar inte vara lika varm idag och dessutom är hon ju inte sjuk! Hon kanske har blivit ’högtempad’ bara 😉