Kalis cyberhem

Den 23 april i år skrev jag om att Gregory upplever att skelleftebor söker sig alldeles för ofta till akuten. Tydligen är det inget som är specifikt för skelleftebor utan gäller hela landet och då specifikt för personer i åldrarna 20-29 år. I Aftonbladet skrivs det om detta fenomen och 80-talisterna beskrivs som ’Generation pjosk’. Lite kort så står det i artikeln att ’Generations pjosk’ är ett resultat att föräldrarnas curlande, de är vana att få vad de tycker sig behöva och få det på direkten så vid minsta lilla obehag så söker de medicinsk vård omedelbart. Att de inte går till hälsocentralen med sina besvär påstår bero på att de vill ha bästa tänkbara vård och det omedelbart så de söker sig till sjukhusets akutmottagning i tron att läkarna där är specialister trots att de i själva verket är at-läkare. Det är ju inte helt sant för även specialister, då inom allmänmedicin för dem som söker för besvär som hälsocentralerna normalt ska ta hand om, och st-läkare jobbar på akuten men visst är det troligare att man blir behandlad av en nykläckt at-läkare på akuten än på hälsocentralen. Det är läkarna på hälsocentralen som skriver remiss till de specialistläkare som är på sjukhuset. Läkarna på akuten behandlar det akuta men säger oftast sedan att patienten får uppsöka hälsocentralen för uppföljning och eventuell remiss till specialist.

Problematiken med ’Generation pjosk’ enligt artikeln är att de tar för stora resurser så att de äldre, som oftare är i mer akut behov av vård och lider av svårare (och verkliga) åkommor, inte får så stor del av kakan som de skulle behöva.

Låter inte otänkbart men Gregory har aldrig sagt att det är en viss ålderkategori som ’överkonsumerar akutvård’. De sökanledningar som finns listade i artikeln är;

• Förkylning
• Hosta
• Ont i kroppen
• Tryck över bröstet
• Hjärtklappning
• Lite yr
• Ont i magen
• Halsont
• Konstig känsla i kroppen
• och andra diffusa psykiska symptom som har samband med livssituationen

och de är saker som Gregory berättat att många söker för i onödan. Akuten är ju till för de som har akuta problem som måste få vård så snart som möjligt så inget som går över spontant eller kan vänta tills hälsocentralen är öppen ska man till akuten med. En del, som inte tycker sig får något gehör på hälsocentralen, tror att om de söker akutvård tillräckligt ofta för sina bekymmer så kommer de så småningom att ’bli tagna på allvar’. Andra, som står i kö för en mindre operation, tror att de prioriteras upp i kön om de går till akuten ofta och ’visar att de har svåra problem’. I de allra flesta fall är det inte så. Det händer att en och annan ’sökbenägen’, som läkarna kallar de som springer på akuten och hälsocentralen för minsta lilla skavsår, får någon annan typ av behandling än den de fått dittills och då kan patienten tolka det som att de äntligen fått gehör och ett bevis för att de hade ett allvarligare problem fast det egentligen beror på att läkaren blev trött på att ha dem springandes där i tid och otid och gav dem något annat att testa i hopp om att de ska hålla sig från sjukvården ett tag. Läkare är ju inte mer än människor och det går faktiskt tjata sig till mediciner, behandlingar och sjukskrivningar man inte alls behöver om man får tag på ’rätt’ läkare som inte har pondus/ork/tid att gång på gång göra en patient besviken genom att neka dem vad de vill ha.

Och visst påverkar det alla som söker akutvård. De flesta håller med om att väntetiderna på akuten är vansinnigt långa. Det beror inte på att personalen sitter i någon rum längst in och spelar yatzy utan mer mer troligt på att de är upptagna med att lyssna på patienteter som beskriver sina ofantliga besvär med ett nageltrång,  lustigt formade födelsemärke, är deppade för att deras pojkvän/flickvän inte svarar på sms eller något annat ’potentiellt omedelbart dödligt’ 😉 Journalanteckningar måste göras på alla som tagits emot på akuten, även om de sökte i onödan och bara hade något litet skitproblem och det är ju också sådant som upptar personalens tid. Väntetiderna skulle vara betydligt kortare om de som verkligen var i behov av akutvård var de enda som åkte till akuten.

Så ’Generation pjosk’ är begreppet för dagen 😀 Annars har ju den generationen kallats ’Y’. Enligt sydsvenskan så är detta benämningarna på de olika generationerna;

Rekordgenerationen
40- och 50-talisterna.
Förespråkare för frihet, jämlikhet, socialt
ansvarstagande och engagemang. Växte upp i folkhemmets Välfärdssverige och var som unga mer radikala och revoltlystna än tidigare generationer.
Rekord? Var unga under rekordåren på 60-talet, när välfärden blomstrade.

Generation X
60-talisterna och de tidiga 70-talisterna.
Ironiska, uppkäftiga, respektlösa, egotrippade. Fostrades att tro på sig själva och bryr sig mer om sina egna liv och sin karriär än om världen.
X? Anses vara diffusa och svårare att definiera än andra generationer. Namnet slog igenom med Douglas Couplands bok ”Generation X”.

Generation Y
De sena 70-talisterna och 80-talisterna.
Cyniska, självförverkligande, ifrågasättande, världsvana. Konsumtion är deras religion, vuxenliv och ansvarstagande skjuter de på framtiden och det sociala livet är viktigare än jobbet.
Y? Bokstaven efter X. På engelska blir det en passande dubbeltydighet (Why/varför).

Generation Z
90-talisterna och 00-talisterna.
Blir förmodligen mer protesthungriga än X och Y. Första generationen sedan 30-talisterna som växt upp med ekonomisk kris och arbetslöshet, vilket förmodligen kommer att påverka deras värderingar. Tidens våg av protester och demonstrationer tolkas av en del forskare som att något redan håller på att hända.