Kalis cyberhem

Gregory är på kurs i Östersund. Han ska lära sig mer om barn och det är barnkliniken (där han jobbar nu) som har skickat honom. Han åkte i tisdags och kommer hem imorgon kväll. Vi får se i vilket skick han är då…

Kranvattnet är fortfarande inte ok i Östersund. En person lär ha åkt på parasiten (Cryptosporidium) enbart av att borsta tänderna i kranvtten. Gregory visste detta innan han åkte och han blev varnad men teflonminne som han har så glömde han bort det och klunkade i sig vatte när han kom fram och hade installerat ig i sitt rum på hotellet. Inkubationstiden är enligt Gregory 2-14 dygn,  7 dygn enligt aftonbladet så vi får se om han är en av dem som klarar lite östersundsvatten eller om han drattar dit.

Amanda har inte varit i skolan idag heller. Hon har mått jäkligt dåligt sedan hon upptäckte mailet hon fått från Grinchen. Han skickade det den 29:de men hon kollade inte sin inbox förrän tre dagar senare. Hon sover dåligt och drömmer mardrömma om honom. Han har verkligen ställt till det för henne genom åren med sina lögner och upprepade svek.

Hon vet ännu inte hur hon ska göra, om hon ska svara eller inte eler vad hon ska skriva om hon svarar. Hon ät dock lite mer uppåt när jag pratade med henne nu ikväll och hon nämnde inte Grinchen alls. Kanske var det därför hon lät gladare, för att hon inte tänkte på honom just för tillfället.

Jag undrar vad som kan få en att må mest illa – östersundsvattnet eller Grinchen.

[Jag röstar på Grinchen]

Amanda har inte varit i skolan idag. Hon var vaken hela natten och grubblade över Grinchens mail, hans avsikter, vad hon ska svara om hon ens ska svara. Hon är ledsen, besviken, förbannad, trött och en hel del annat. Detta är inte första gången han tar kontakt med henne och påstår att han vill lära känna henne. Det har hänt flera, flera gånger förr och när hon svarat har han inte hört av sig mer. Jag fattar inte vad han håller på med, går han igång av att göra henne besviken eller vad?? Och vad säger att han inte kommer att göra på samma sätt nu.

Hon har ingen som helst önskan att lära känna honom och hon säger själv att enda anledningen till att hon inte vill att han faller död ner på fläcken är att hon vill att han ska få ett långt, plågsamt liv utan vänner och utstött av alla. Detta är det mail han skickat till henne nu senast och Amanda har gett mig tillåtelse att lägga ut det:

Hej Amanda

Har länge väntat på att kunna skriva dig detta mail.

Anlednngen till att jag har väntat så länge, är att jag och din mama inte har talat samma språk.

Och jag ville vänta tills du är 18 år, av vissa rättsliga skäl.

Jag ber om ursäkt att har fått lida för det.

Jag skulle gärna vilja lära känna dig. Hoppas att du ochså vill lära käna mig.

Sskulle du vilja komma tll Wein betalar jag gärna  din biljett. Det är min födelsedags present tll dig.

Men tlls vidare kan vi ju använda Facebook.

Så hur gar det i plugget? Varför drog du till skåne? Varför ändrade du efternamnet?

Har vidare frågor men dom ställer jag sen

Och om du vill veta något om mig är det bara att fråga!

Hoppas att höra från dig

Grinchen

Han har tidigare lagt till ”pappa” före sitt namn men har tydligen, klokt nog, valt att sluta med det. Min mor läste det han skrivit och sa att om han pratar som han skriver så är det inte konstigt att han anser att vi inte talar samma språk. Han skriver verkligen som ett white trash och stavningskontrollen har han fortfarande inte förstått sig på.

Hur reagerar man om man får ett sådant brev av sin far som vägrat ha kontakt under alla år? Hur skulle du reagera? Vilken reaktion är rimlig i en sådan här situation?

Jag undrar om han fått för sig (och hoppas på) att det skurit sig mellan Amanda och mig och att det är anledningen till hennes namnbyte och flytten till Skåne. Vi bytte alla efternamn efter att jag kände mig tämligen säker på att jag aldrig skulle gifta mig till något annat efternamn och tonåringarna inte längre kände att de ville dela efternamn med sin rätt frånvarande far (han också), Ken, som jag tidigare var gift med. Jag hade tänkt byta ändå när barnen flyttat hemifrån för även om jag vill att hela familjen ska ha samma efternamn så vill jag inte att min exmakes efternamn ska stå i mina papper efter jag lämnat den här världen. Orsaken till flytten till Skåne är att Amanda vill vill läsa både naturvetenskapligt gymnasium och hippologi och i Flyinge/Lund finns landets enda gymnasieprogram som kombinerar dem båda.

Han ber om ursäkt för att Amanda fått lida för att han väntat med att ta ta kontakt. Han ber om ursäkt för hennes lidande men inte för sitt agerande och detta är något som Amanda stör sig oerhört på. Han skyller på annat, att han och jag inte är överens och vissa ’rättsliga’ saker, men tar inget ansvar för att detta faktiskt är ett val han själv gjort helt medvetet och kallt kalkylerat. Men varför vänta så länge och riskera att förlora allt?? Risken är ju stor att ett barn man ignorerat under 18 år till sist utvecklat ett hat mot den frånvarande föräldern (vilket hon ju också gjort) så varför?

Både Amanda och min mor tror att han vill ställa sig in hos henne för att hon ska avskriva skulden på obetalt underhåll som han har till oss. Jag tror inte att han är så intelligent att han tänkt så långt utan att den egentliga orsaken till hans kontaktsökande har en mer primitiv och basalegocentrisk grund. Jag tror att han tror att andra ska beundra honom för att han har en dotter, för att han är pappa och att det hela är en egotripp för honom. Många av hans vänner har skaffat familj och är framgångsrika föräldrar och vad har han i det avseendet? Nada! Så han vill väl skaffa sig en gyllene aura som pappa till en självständig och stark dotter och ta på sig äran för att hon blivit den hon är idag.

Men vad vet jag…? Kanske är det ekonomisk vinning som ligger bakom hans mail. Hittills har han kunnat skylla sin obefintliga kontakt med Amanda på mig – jag har gjort umgänget omöjligt för honom, jag har nekat honom att träffa henne, jag är elak och han har varit ett offer som fått familjens och vännernas medlidande och sympatier. Hur ska han lägga upp det då han fattar att Amanda inte vill ha någon större kontakt med honom? Jag antar att det inte är lika många offerpoäng i att säga att ens egna barn inte vill ha med en att göra. Medlidandevinsten han får ut av det är nog obefintlig.

Men om jag känner Grinchen rätt, vilket våra erfarenheter tyvärr visar att jag gör, så kommer nog även det att vändas till att jag ligger bakom det. Förmodligen har jag väl hjärntvättat Amanda till att hata honom för han kan ju möjligtvis ha någon skuld i något negativt mellan honom och Amanda…

Amanda berättade att hon fått ett mail av sin biologiska far Grinchen idag. Det var inget långt mail och han skrev sammanfattningsvis att han medvetet valt att inte ha kontakt med henne före hon fyllt 18 år pga att han tycker illa om mig (eller att han och jag inte ”talar samma språk”, som han uttryckte det) och av ”rättsliga skäl” men nu vill han gärna lära känna henne. Därför vill han att hon kommer till honom i Wien och han betalar resan som födelsedagspresent till henne.

Amanda sade en hel del om vad hon tyckte om detta och hur hon eventuellt skulle svara. Hon är förbannad och ledsen för att han kommer efter 18 år och tror att han kan vara pappa till henne och dessutom skyller sin frånvaro på annat än att ta på sig ansvaret för det själv och be om ursäkt för sitt misstag. Hur hon än svarar så kommer han att få det svar han förtjänar men hon har inte bestämt sig om svaret blir i form av hårda ord eller samma tystnad som han gett henne under alla år.

Efter 18 år, när hon juridiskt sett är skild från mig genom att jag inte längre är hennes målsman, tror han att han kan öppna stora famnen och hon tacksamt ska komma till honom. Bara en sådan sak – han erkänner att han valt att inte ha kontakt med henne och nu tycker han att hon ska komma till honom?! Han verkar ha rätt höga tankar om sig själv och hur han uppfattas av personer han betett sig illa mot under hela deras liv…