Kalis cyberhem

Amanda hostade fult i morse. Sådan där hosta då man hör hur slemmet sladdrar i luftrören men inte vill lossna och komma upp riktigt. Ingen feber och hur pigg som helst men det rosslade otäckt vid både ut- och inandning. Egentligen kunde hon ha fått gå på skolan men de skulle åka skidor på förmiddagen och sådant brukar inte göra hosta bättre så hon fick stanna hemma. Och jag med henne.

Det är en ny upplevelse att med gott samvete kunna ringa på jobbet på morgonen och säga att man inte kommer. På förra stället hade det blivit ett smärre kaos, chefen hade varit tvungen att ringa runt och väcka folk för att be dem gå ut extra och någon hade varit tvungen att bryta sin ledighet för att jobba för mig. På nya stället är det inte alls så. Analyserna ska vara klara ett visst datum, inte inom en halvtimme, så det är inte katastrof om jag inte är där en dag. Jag får mer att göra när jag kommer tillbaka men det är ju bara mitt bekymmer och drabbar ingen annan.

Amanda har skickat ett sista mail till Grinchen. Hon skrev att hon visste att han läst de tidigare mailen och varit inne på hennes hemsida och bad honom skaffa en hotmailadress om han inte kan svara på mailen från sin adress. Enligt Patsy så strulade den adressen men det finns ju andra lösningar. Amanda skrev också att Patsy bett henne ringa men att hon tyckte att det kändes konstigt att ringa till honom eftersom hon inte känner honom så hon vill maila. Hon är grymt besviken på honom och sa att hon aldrig mer vill skicka något mail till honom om han inte svarar snart men hon är rädd för att visa sin besvikelse i mailen hon skickar till honom. Hon är orolig för att han ska bli arg på henne så att han på så sätt ”har rätt” att ignorera henne. Hur han än beter sig mot henne så beror det alltid på honom och det kan knappast vara hennes fel att han skiter i henne men försök förklara sådant för en 10-åring.

Egentligen är hon inte 10 än. Hon fyller imorgon så vi ska ha ”vuxenkalas”. Farmor, farfar och mormor kommer och uppvaktar… och Patsy. Amanda berättade att Patsy redan förra veckan bjöd in sig på lördag men hon pratade inte med mig och hon vet inte heller om att de andra kommer. Jag undrar hur hon kommer att reagera när hon, som anser sig vara Amandas farmor, upptäcker att hon hamnat på fika tillsammans med den som Amanda anser vara farmor. Hon kanske inte alls reflekterar över det utan vädrar sina sjukdomar istället.

Idag fyller andra år. Både barnens faster och barnens lillasyster. Fiffi blir tre år och faster blir… hmm.. äldre… 20-någonting typ.

Patsy har förärat oss med ett besök. Som jag misstänkte att hon skulle göra så förklarade hon för oss hur fruktansvärt sjuk hon varit efter nyår. Hon har haft flunsan säger hon. Hon brukar ha det några gånger per år. Amanda sa att hon skrivit två mail till Grinchen som han inte svarat på. Patsy sa att hans nog inte fått dem eftersom hans mailadress inte fungerar som den ska och inte har gjort det på länge. Varför ska han skicka sin mailadress och uppmana Amanda att maila om inte adressen fungerar? Patsy tyckte att Amanda skulle ringa istället men det vill inte Amanda. För Amanda är Grinchen i det närmaste en vilt främmande människa och det är ju klart att det känns onaturligt att ringa honom då. En del diskussion blev det om huruvida Grinchen ljugit för Amanda eller inte. Amanda hävdade att han gjort det bland annat då han ringde henne en födelsedag för att fråga vad hon ville ha och lovade att han skulle skicka det till henne men inget dök upp. Patsy hävdade att han aldrig ljugit för Amanda men jag vet inte hur hon bortförklarar sådant. Barnet är ju inte korkat. Hon hör vad Grinchen säger och ser sedan att det inte blir som han sagt. Jag vet inte vad de har för definitioner i den familjen men för Amanda är det precis sådant som kännetecknar en lögn.

Sjuk blev jag idag. Det skyller jag på Grinchen, självklart. Han hade skickat choklad till barnen men Timothy gillade inte chokladen så han gav den till mig. Jag är chokladoman. Inatt fick jag vansinnigt ont i magen och migränliknande huvudvärk. Inga diarréer men kramp och vansinnigt ont i magen. Efter några timmar gick det över lika fort som det kom. Amanda drabbades av samma sak och hon hade ätit av sin choklad. Helt klart förgiftningssymptom och chokladen var boven. Tur var det att Timothy inte gillade chokladen för han hade väl dött av den. Nä, skämt åsido. Mycket tror jag om Grinchen men han har nog inte försökt förgifta oss fast något måste jag ju skylla på.

Fan vad det är tungt att jobba. Hade glömt hur frustrerande det är att aldrig få sova ordentligt i ett svep. När jag jobbar eftermiddag t ex så kommer jag hem vid 11 på kvällen och somnar inte förrän tidigast 2 på natten. Klockan 7 ska jag upp och skicka barnen till skolan. Efter det kan jag gå och lägga mig igen och sova till mitt på dagen om jag ska jobba en till eftermiddag så jag får ju sammanlagt tillräckligt med sömn men… Jag tycker det är så plågsamt att måsta kliva upp när man inte fått sova tillräckligt även om jag vet att jag får gå och lägga mig igen sedan. När jag väl har gått och lagt mig igen så ligger jag för länge av ren tjurskallighet, för att jag varit tvungen att kliva upp tidigare. Min rygg gillar inte när jag har varit i horisontalläge för länge så resten av dagen har jag ont i den. Det bästa vore om jag fick ligga och sova mina sju timmar ostört och sedan kliva upp och åka på jobbet. Det är näst intill omöjligt att få det så när arbetstiderna varierar som de gör när man jobbar skift och man har barn som har egna tider att hålla. Nästa vecka, på fredag, är det slut med det för då börjar jag dagtid och då blir det ordning på torpet hoppas jag.

Patsy sade innan jul att hon skulle komma hit och hälsa på någon gång mellan nyår och trettondagen. Hon har dock lyst med sin frånvaro och lika glad är jag för det. Jag skulle kunna sätta pengar på att när hon så småningom dyker upp så kommer hon att berätta hur sjuk hon varit mellan nyår och trettondagen och att det var därför hon inte kommit då. Grinchen har inte heller visat några livstecken trots att det är över två veckor sedan Amanda mailade honom. Amanda skickade ett till mail för en vecka sedan men det hjälpte inte. Man kan fråga sig vad han hade för syfte med att skicka detta brev till Amanda när han inte hade för avsikt att svara på hennes mail sedan.

Jag är kluven. Å ena sidan är jag nöjd så länge han håller sig borta för de få gånger han hör av sig så har han bråkat med mig och ljugit för Amanda och gjort henne besviken. Å andra sidan så tycker jag att han banne mig ska hålla kontakten och sina löften till Amanda. Man kan abortera barn om man tycker att de skulle ställa till omak i ens liv men man borde kunna abortera föräldrar som ställer till omak också. Då hade jag gjort en ordentlig skrapning och sedan hade Grinchen och hans mytomaniska släkt varit ett minne blott.

Nu är det nio dagar sedan Amanda skickade ett mail till Grinchen för att han påstått att han så gärna vill lära känna henne. Tydligen var det inte så angeläget att han kastade sig över datorn för att svara på hennes mail för hon har ännu inte fått något från honom. Jag misstänker att jag hade rätt, att detta är ännu bara ett spel för gallerierna. Det finns ett och annat jag skulle vilja göra med den karln  men å andra sidan är jag nöjd så länge han håller sig undan. Amanda saknar honom inte eftersom han aldrig brytt sig om att lära känna henne och han är mer intresserad av att tjafsa med mig än av att träffa Amanda de få gånger han hälsat på. Jag blir ändå så förbannad varenda gång de i den familjen utsätter barnen för sina lögner och brutna löften. Det må vara att det händer någon enstaka gång med de verkar ju för fan ha satt det i system. Att ljuga verkar vara ett måste och tjusiga löften slänger man ur sig hur som helst men man behöver inte hålla vad man lovat. Fasaden, den är viktigast. Så länge den ser blank och välputsad ut för utomstående som inte har någon inblick så är allt bra. Att det ruttnar i allt snabbare takt på insidan gör inget alls så länge fasaden är intakt. Men jag är inte intresserad av att delta i deras teater och inte vill jag att de ska använda sig av mina barn heller för att inbilla världen att Grinchen är en omtänksam och engagerad far som inte vill annat än att hålla kontakten med Amanda. Jag undrar vad Amanda egentligen tycker om detta. Hon saknar honom visserligen inte men hon måste ju känna något när han ljuger för henne. Jag skulle bli förbannad eller åtminstone reagera om någon, även okända, ljög för mig. Varför ända in i helvete skulle jag bli gravid med någon från en så allvarligt störd familj?!! Hatar!!